EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.2.2026

COM(2026) 74 final

2026/0045(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkrings- eller återförsäkringsföretag, och värdepappersföretag , kapitalförvaltningsbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder i ett finansiellt konglomerat (kodifiering)

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.Inom ”medborgarnas Europa” fäster kommissionen stor vikt vid att unionsrätten förenklas och förtydligas så att den blir mer tillgänglig och begriplig för medborgarna och därmed ger dem nya möjligheter och tillfällen att utöva de särskilda rättigheter som unionsrätten ger dem.

Detta mål kan inte uppnås så länge ett stort antal bestämmelser som har ändrats flera gånger och ofta på ett väsentligt sätt finns spridda i såväl den ursprungliga rättsakten som i senare ändringsrättsakter. För att kunna fastställa vilka bestämmelser som gäller fordras därför att ett stort antal rättsakter kontrolleras och jämförs.

Unionsrättens klarhet och överskådlighet är därför beroende av att ofta ändrade bestämmelser kodifieras.

2.Genom beslut av den 1 april 1987 1 gav kommissionen sina avdelningar i uppdrag att kodifiera rättsakter senast efter det att de ändrats för tionde gången. Den underströk samtidigt att detta är en minimiregel, och att avdelningarna bör sträva efter att kodifiera de texter som de har ansvar för med ännu kortare mellanrum för att göra bestämmelserna klara och begripliga.

3.Detta bekräftades i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Edinburgh i (december 1992) 2 , där det också betonas att kodifiering är viktig, eftersom den säkerställer förutsebarhet i fråga om vilken lag som är tillämplig i en viss fråga vid en viss tidpunkt.

Kodifiering ska genomföras i enlighet med det normala förfarandet för antagande av unionens rättsakter.

Eftersom rättsakterna inte får ändras i sak vid en kodifiering enades har Europaparlamentet, rådet och kommissionen i ett interinstitutionellt avtal av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod som kan användas i syfte att snabbt kunna anta kodifierade rättsakter.

4.Detta förslag avser en kodifiering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG 3 . Det nya direktivet ersätter de olika rättsakter som omfattas av kodifieringen 4 . Förslaget ändrar inte innehållet i de rättsakter som kodifieras och begränsar sig därmed till att föra dem samman texterna med endast sådana formella anpassningar som krävs med hänsyn till kodifieringen som sådan.

5.Detta förslag till kodifiering har utarbetats på grundval av en föregående konsolidering på alla officiella språk av direktiv 2002/87/EG och dess ändringsrättsakter, som genomförts av Europeiska unionens publikationsbyrå med hjälp av ett databehandlingssystem. I de fall artiklarna har numrerats om framgår förhållandet mellan de gamla och nya artikelnumren av en tabell i bilaga IV till det kodifierade direktivet.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

2026/0045 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om extra tillsyn över kreditinstitut, ⌦ försäkrings- eller återförsäkringsföretag, ⌫ och värdepappersföretag ⌦ , kapitalförvaltningsbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder ⌫ i ett finansiellt konglomerat (kodifiering)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska ⌦ unionens funktionssätt ⌫, särskilt artikel ⌦ 53.1 ⌫,

med beaktande av ⌦ Europeiska ⌫ kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av ⌦ Europeiska ⌫ ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 5 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

🡻 

(1)Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG 6 har ändrats väsentligt flera gånger 7 . För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

🡻 2002/87/EG skäl 5 (anpassad)

(2)För att den extra tillsynen över kreditinstitut, ⌦ försäkrings- eller återförsäkringsföretag, ⌫ värdepappersföretag ⌦ , kapitalförvaltningsbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder (reglerade enheter) ⌫ i ett finansiellt konglomerat ska bli effektiv bör den tillämpas på alla sådana konglomerat vars sektorsöverskridande finansiella verksamhet är betydande, vilket är fallet när vissa trösklar har uppnåtts, oavsett hur de är strukturerade. Denna extra tillsyn bör täcka all finansiell verksamhet som anges i den finansiella särlagstiftningen och alla enheter som huvudsakligen ägnar sig åt sådan verksamhet bör omfattas av den extra tillsynen.

🡻 2011/89/EU skäl 1 (anpassad)

(3)Direktiv 2002/87/EG ⌦ gav ⌫ behöriga myndigheter inom den finansiella sektorn kompletterande befogenheter och verktyg för tillsyn av grupper bestående av många reglerade enheter, vilka bedriver verksamhet inom olika sektorer av finansmarknaderna. Dessa grupper (finansiella konglomerat) är exponerade för risker (grupprisker) som innefattar risk för spridning, där risker sprids från en del av en grupp till en annan, ⌦ riskkoncentration ⌫ , där samma typ av risk uppstår samtidigt i olika delar av gruppen, komplexiteten i att hantera många olika juridiska enheter, potentiella intressekonflikter och svårigheten att fördela lagstadgat kapital till alla de reglerade enheter som ingår i det finansiella konglomeratet, och på så sätt undvika dubbelt utnyttjande av kapital. Finansiella konglomerat bör därför i sig vara föremål för en kompletterande extra tillsyn utöver den tillsyn som sker av ett enskilt företag, ett konsoliderat företag eller en grupp, utan att dubbelarbete sker och utan att det påverkar gruppen, oavsett gruppens juridiska struktur.

🡻 2011/89/EU skäl 3 (anpassad)

(4)Det är nödvändigt att identifiera finansiella konglomerat i unionen utifrån i vilken utsträckning de är exponerade för grupprisker, på grundval av gemensamma riktlinjer som ska utfärdas av Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 8  (EBA), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 9 (Eiopa) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 10 (Esma), i enlighet med artikel 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010, genom de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté (den gemensamma kommittén). Det är också viktigt att kraven vad gäller undantag från extra tillsyn tillämpas på ett riskbaserat sätt i enlighet med dessa riktlinjer. Detta är särskilt viktigt för stora internationellt verksamma finansiella konglomerat.

🡻 2002/87/EG skäl 6 (anpassad)

(5)Beslut att inte låta en viss enhet omfattas ⌦ av den extra tillsynen ⌫ bör fattas med beaktande bl.a. av om en sådan enhet omfattas av tillsynen på gruppnivå enligt särreglerna.

🡻 2002/87/EG skäl 7 (anpassad)

(6)De behöriga myndigheterna bör kunna bedöma den finansiella ställningen på gruppnivå för ⌦ reglerade enheter ⌫ som ingår i ett finansiellt konglomerat, särskilt vad gäller solvens (inbegripet att eliminera dubbelt utnyttjande av poster i kapitalbasen), riskkoncentration och transaktioner inom ⌦ gruppen ⌫ .

🡻 2002/87/EG skäl 8 (anpassad)

(7)Finansiella konglomerat leds ofta utifrån affärsområden som inte helt motsvarar konglomeratets juridiska strukturer.

🡻 2002/87/EG skäl 9

(8)Samtliga finansiella konglomerat som omfattas av den extra tillsynen bör ha en samordnare som utses bland berörda behöriga myndigheter.

🡻 2002/87/EG skäl 10

(9)Samordnarens uppgifter bör inte påverka de behöriga myndigheternas uppgifter och ansvar enligt särreglerna.

🡻 2002/87/EG skäl 11 (anpassad)

(10)De berörda behöriga myndigheterna, och särskilt samordnaren, bör ha ⌦ möjlighet att ⌫ från enheterna i ett finansiellt konglomerat eller från andra behöriga myndigheter ⌦ inkräva ⌫ de upplysningar som krävs för att de ska kunna utöva sin extra tillsyn.

🡻 2011/89/EU skäl 4 (anpassad)

(11)En heltäckande och adekvat övervakning av grupprisker i stora, komplexa och internationellt verksamma finansiella konglomerat, liksom tillsyn över ⌦ gruppomfattande ⌫ riktlinjer för kapital i sådana grupper, är enbart möjlig om behöriga myndigheter samlar tillsynsinformation och planerar tillsynsåtgärder utöver deras nationella mandat. Därför är det nödvändigt att behöriga myndigheter samordnar extra tillsyn av internationellt verksamma finansiella konglomerat mellan de behöriga myndigheter som anses mest relevanta för den extra tillsynen av ett finansiellt konglomerat. Kollegierna för finansiella konglomerats relevanta behöriga myndigheter bör agera för att återspegla att ⌦ detta ⌫ direktiv är ett kompletterande direktiv och bör därför inte dubblera eller ersätta befintliga kollegier, utan snarare bidra med mervärde till ⌦ verksamheten i ⌫ befintliga kollegier ⌦ för bank- och försäkringsundergrupper ⌫ inom dessa finansiella konglomerat. Ett kollegium för ett finansiellt konglomerat bör bildas endast när det inte finns något kollegium för vare sig banksektorn eller försäkringssektorn.

🡻 2002/87/EG skäl 12 (anpassad)

(12)Det finns ett behov av ett samarbete mellan de myndigheter som ansvarar för tillsynen över ⌦ reglerade enheter, ⌫ inbegripet att utveckla särskilda arrangemang för samarbete mellan de myndigheter som är delaktiga i tillsynen över enheter som ingår i samma finansiella konglomerat.

🡻 2011/89/EU skäl 5 (anpassad)

(13)I syfte att säkerställa en adekvat tillsyn måste den juridiska strukturen samt styrnings- och organisationsstrukturen, inbegripet alla reglerade enheter, icke-reglerade dotterbolag och betydande filialer till banker, ⌦ försäkrings- och återförsäkringsföretag samt ⌫ finansiella konglomerat med gränsöverskridande verksamhet övervakas av EBA, Eiopa och Esma (gemensamt kallade ESA-myndigheterna) och den gemensamma kommittén, om så är lämpligt, och ⌦ att information ställs till förfogande för ⌫ berörda behöriga myndigheter.

🡻 2011/89/EU skäl 6

(14)För att säkerställa en effektiv extra tillsyn över reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat, särskilt där huvudkontoret för ett av dess dotterbolag finns i ett tredjeland, bör de företag som omfattas av detta direktiv inbegripa alla företag, särskilt ett kreditinstitut som har sitt säte i ett tredjeland och som skulle kräva auktorisation om dess säte hade varit i unionen.

🡻 2011/89/EU skäl 7 (anpassad)

(15)Den extra tillsynen av stora, komplexa och internationellt verksamma finansiella konglomerat måste samordnas inom unionen, om den ska bidra till stabiliteten på den inre marknaden för finansiella tjänster. De behöriga myndigheterna måste därför komma överens om ⌦ gemensamma metoder för tillsyn av ⌫ dessa finansiella konglomerat ska ske. ESA-myndigheterna bör, i enlighet med artikel 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 ⌦ respektive ⌫ i förordning (EU) nr 1095/2010, genom den gemensamma kommittén, utfärda gemensamma riktlinjer för dessa gemensamma metoder för att säkerställa ett heltäckande och genomtänkt ramverk för existerande tillsynsverktyg och ⌦ tillsynsbefogenheter ⌫ i direktiven rörande bankverksamhet, försäkring, värdepapper och finansiella konglomerat. De riktlinjer som ska utfärdas i enlighet med ⌦ detta ⌫ direktiv bör återspegla att tillsynen enligt detta direktiv är av kompletterande karaktär, och komplettera den sektorsspecifika tillsyn som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG 11 , 2011/61/EU 12 , 2013/36/EU 13 och 2014/65/EU 14 .

🡻 2011/89/EU skäl 8 (anpassad)

(16)Det finns ett verkligt behov av att övervaka och kontrollera potentiella grupprisker som finns i de finansiella konglomeraten och som härrör från ägarintressen i andra företag. I de fall som de särskilda tillsynsbefogenheter som anges i ⌦ detta ⌫ direktiv tycks otillräckliga, bör tillsynssamfundet utveckla alternativa metoder för att hantera och korrekt beakta dessa risker, helst genom arbete som utförs av ESA-myndigheterna genom den gemensamma kommittén. Om ett ägarintresse är den enda faktor som gör att ett finansiellt konglomerat kan identifieras, ⌦ bör ⌫ tillsynsmyndigheterna ha rätt att bedöma huruvida gruppen är exponerad för grupprisker och om lämpligt undanta gruppen från extra tillsyn.

🡻 2011/89/EU skäl 11 (anpassad)

(17)⌦ Samtidig som ⌫ stresstester bör genomföras regelbundet för bank- och försäkringsundergrupperna till ett finansiellt konglomerat ⌦ ankommer det på ⌫ den samordnare som har utsetts i enlighet med ⌦ detta ⌫ direktiv att besluta om lämpligheten, parametrarna och tidpunkterna för stresstestet för ett enskilt finansiellt konglomerat ⌦ som en helhet ⌫ . För unionsomfattande stresstester som utförs av ESA-myndigheterna i ett sektorspecifikt sammanhang bör det vara den gemensamma kommitténs roll att säkerställa att sådana stresstester sker på ett konsekvent sätt i olika sektorer. Därför bör ESA-myndigheterna, genom den gemensamma kommittén, kunna utarbeta kompletterande parametrar för unionsomfattande stresstester vilka beaktar de specifika grupprisker som normalt uppträder i finansiella konglomerat. De bör även kunna offentliggöra resultaten av stresstesterna om ⌦ särlagstiftningen ⌫ så tillåter. Erfarenheterna från tidigare unionsomfattande stresstester bör beaktas. Till exempel bör stresstester beakta likviditets- och solvensrisker för finansiella konglomerat.

🡻 2002/87/EG skäl 13 (anpassad)

(18)⌦ Reglerade enheter ⌫ som har sitt huvudkontor i ⌦ unionen ⌫ kan ingå i ett finansiellt konglomerat vars ledande enhet ligger utanför ⌦ unionen ⌫. Dessa reglerade enheter bör också vara föremål för sådana likvärdiga och lämpliga ordningar för extra tillsyn som medför att liknande mål och resultat som de som anges i bestämmelserna i detta direktiv uppnås. Insyn i bestämmelserna och informationsutbyte med myndigheter i tredje land om alla viktiga omständigheter är här av stor vikt.

🡻 2002/87/EG skäl 14

(19)Det kan antas att det finns en likvärdig och lämplig ordning för extra tillsyn endast om tillsynsmyndigheterna i tredje land har samtyckt till att samarbeta med de berörda behöriga myndigheterna om metoderna och målen för att utöva extra tillsyn över reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat.

🡻 2002/87/EG skäl 15

(20)Av detta direktiv följer inte att de behöriga myndigheterna till Kommittén för finansiella konglomerat ska lämna ut information som är belagd med sekretess enligt detta direktiv eller andra sektorsdirektiv.

🡻 2011/89/EU skäl 15 (anpassad)

(21)I syfte att förbättra den extra tillsynen över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på tekniska anpassningar som behöver göras i ⌦ detta ⌫ direktiv beträffande definitionerna, harmoniseringen av terminologin och beräkningsmetoderna ⌦ däri ⌫. Det är ⌦ särskilt viktigt ⌫ att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå ⌦ , och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 15 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter ⌫.

🡻 2002/87/EG skäl 16 (anpassad)

(22)Eftersom målet för ⌦ detta direktiv ⌫, nämligen att fastställa ⌦ […] ⌫ regler för extra tillsyn över ⌦ reglerade enheter ⌫ i ett finansiellt konglomerat, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna ⌦ utan snarare ⌫, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på ⌦ unionsnivå ⌫, kan ⌦ unionen ⌫ vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget ⌦ om Europeiska unionen ⌫. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Eftersom det i direktivet anges minimistandarder, kan medlemsstaterna införa strängare regler.

🡻 2002/87/EG skäl 17

(23)I detta direktiv iakttas de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter.

🡻 (anpassad)

(24)Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt och datum för tillämpning av direktiven som anges i del B i bilaga III.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

⌦ INNEHÅLL ⌫ OCH DEFINITIONER

🡻 2011/89/EU Art. 2.1 (anpassad)

Artikel 1

⌦ Innehåll ⌫ 

I detta direktiv fastställs regler för extra tillsyn över reglerade enheter som har erhållit auktorisation i enlighet med artikel 5 i direktiv 2014/65/EU, artikel 8 i direktiv 2013/36/EU, artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG 16 , artikel 14 i direktiv 2009/138/EG eller artiklarna 6–11 i direktiv 2011/61/EU, och som ingår i ett finansiellt konglomerat.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv ⌦ gäller följande definitioner ⌫ :

1.kreditinstitut: ett kreditinstitut ⌦ enligt definitionen ⌫ i ⌦ artikel 4.1.1 i Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 575/2013 17  ⌫.

2.försäkringsföretag: ett försäkringsföretag ⌦ enligt definitionen ⌫ i artikel 13.1, 13.2 eller 13.3 i direktiv 2009/138/EG.

3.värdepappersföretag: ett värdepappersföretag ⌦ enligt definitionen ⌫ i artikel 4.1.1 i direktiv 2014/65/EU, inbegripet ⌦ ett erkänt värdepappersföretag i tredjeland enligt definitionen ⌫ i artikel 4.1.25 i förordning (EU) nr 575/2013, eller ett företag som har sitt säte i ett tredjeland och som enligt direktiv 2014/65/EU skulle behöva auktorisation om det hade sitt säte i unionen.

4.reglerad enhet: ett kreditinstitut, ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag, ett värdepappersföretag, ett kapitalförvaltningsbolag eller en förvaltare av alternativa investeringsfonder.

5.kapitalförvaltningsbolag: ett förvaltningsbolag ⌦ enligt definitionen ⌫ i artikel 2.1 b i direktiv 2009/65/EG eller ett företag som har sitt säte i ett tredjeland, och som enligt det direktivet skulle behöva auktorisation om det hade sitt säte i unionen.

6.förvaltare av alternativa investeringsfonder: en förvaltare av alternativa investeringsfonder ⌦ enligt definitionen ⌫ i artikel 4.1 b, l och ab i direktiv 2011/61/EU eller ett företag som har sitt säte i ett tredjeland och som enligt det direktivet skulle behöva auktorisation om det hade sitt säte i unionen.

7.återförsäkringsföretag: ett återförsäkringsföretag ⌦ enligt definitionen ⌫ i artikel 13.4, 13.5 eller 13.6 i direktiv 2009/138/EG eller ett specialföretag ⌦ enligt definitionen ⌫ i artikel 13.26 i direktiv 2009/138/EG.

🡻 2019/2034 Art. 59

8.särregler: unionsrättsakter som rör tillsynen över reglerade enheter, särskilt förordning (EU) nr 575/2013, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 18 , direktiv 2009/138/EG, 2013/36/EU och 2014/65/EU samt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/203 19 .

🡻 2011/89/EU Art. 2.1 (anpassad)

9.finansiell sektor: en sektor som består av en eller flera av följande enheter:

a)Ett kreditinstitut, ett finansiellt institut eller ett ⌦ anknutet företag enligt definitionen ⌫ i artikel 4.1.1, 4.1.26 eller 4.1.18 i förordning (EU) No 575/2013 (gemensamt kallade banksektorn).

b)Ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag eller ett ⌦ försäkringsholdingbolag enligt definitionen ⌫ i artikel 13.1, 13.2, 13.4 eller 13.5, eller ⌦ i ⌫ artikel 212.1.f, i direktiv 2009/138/EG (gemensamt kallade försäkringssektorn).

c)Ett värdepappersföretag ⌦ enligt definitionen ⌫ i artikel 4.1.2 i ⌦ förordning (EU) No 575/2013 ⌫ (gemensamt kallade värdepapperssektorn).

10.moderföretag: ett moderföretag ⌦ enligt definitionen ⌫ i artikel 2.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU 20  eller varje företag som enligt de behöriga myndigheterna i praktiken utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag.

11.dotterföretag: ett dotterföretag enligt definitionen i artikel 2.10 i direktiv 2013/34/EU eller varje företag över vilket ett moderföretag enligt de behöriga myndigheterna i praktiken utövar ett bestämmande inflytande eller varje dotterföretag till ett sådant dotterföretag.

12.ägarintresse: ett ägarintresse ⌦ enligt definitionen ⌫ i artikel 2.2 direktiv 2013/34/EU eller direkt eller indirekt ägande av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag.

13.grupp: en grupp av företag som består av ett moderföretag, dess dotterföretag och de enheter i vilka moderföretaget och dess dotterföretag har ägarintressen, eller företag som är knutna till varandra genom ett sådant förhållande som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU, inbegripet varje undergrupp därtill.

14.kontroll: förhållandet mellan ett moderföretag och ett dotterföretag, ⌦ såsom avses i ⌫ artikel 22 i direktiv 2013/34/EU, eller ett liknande förhållande mellan en fysisk eller juridisk person och ett företag.

15.nära förbindelser: en situation där två eller flera fysiska eller juridiska personer är förenade genom kontroll eller ägarintresse eller en situation där två eller flera fysiska eller juridiska personer upprätthåller en varaktig förbindelse till samma person genom ett kontrollförhållande.

16.finansiellt konglomerat: en grupp eller undergrupp där det finns en reglerad enhet i toppen av gruppen eller undergruppen, eller där minst ett av dotterföretagen i gruppen eller undergruppen är en reglerad enhet, ⌦ och som ⌫ uppfyller följande villkor:

a)Om det finns en reglerad enhet i toppen av gruppen eller undergruppen:

i)den enheten är ett moderföretag till en enhet i den finansiella sektorn, en enhet med ägarintresse i en enhet i den finansiella sektorn eller en enhet som har ett sådant ⌦ förhållande till ⌫ en enhet i den finansiella sektorn som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU,

ii)minst en av gruppens eller undergruppens enheter ingår i försäkringssektorn och minst en i bank- eller värdepapperssektorn,

iii)den konsoliderade eller aggregerade verksamheten i gruppens eller undergruppens enheter inom försäkringssektorn och i enheterna inom bank- och värdepapperssektorn är ⌦ båda ⌫ betydande enligt artikel 3.2 eller 3.3 i detta direktiv, 

b)om ingen reglerad enhet finns i toppen av gruppen eller undergruppen:

i)gruppens eller undergruppens verksamhet bedrivs huvudsakligen inom den finansiella sektorn ⌦ enligt ⌫ artikel 3.1,

ii)minst en av gruppens eller undergruppens enheter ingår i försäkringssektorn och minst en i bank- eller värdepapperssektorn,

iii)den konsoliderade eller aggregerade verksamheten i gruppens eller undergruppens enheter inom försäkringssektorn och i enheterna inom bank- och värdepapperssektorn är ⌦ båda ⌫ betydande enligt artikel 3.2 eller 3.3.

17.blandat finansiellt holdingföretag: ett moderföretag som inte utgör en reglerad enhet men som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är en reglerad enhet med säte inom unionen, och andra enheter utgör ett finansiellt konglomerat.

18.behöriga myndigheter: de nationella myndigheter i medlemsstaterna som enligt lag eller annan författning har behörighet att utöva tillsyn över ⌦ reglerade enheter ⌫, såväl enskilt som på gruppnivå.

19.relevanta behöriga myndigheter:

a)de behöriga myndigheterna som har ansvar för den sektoriella tillsynen på gruppnivå över de reglerade enheterna i ett finansiellt konglomerat, särskilt över det företag som ytterst är moderföretag i en sektor,

b)den samordnare som utsetts i enlighet med artikel 12, om annan än de myndigheter som anges i led a,

c)andra berörda behöriga myndigheter, om de myndigheter som anges i leden a och b anser detta vara relevant.

20.transaktioner inom det finansiella konglomeratet: alla transaktioner genom vilka reglerade enheter inom ett finansiellt konglomerat direkt eller indirekt anlitar andra företag inom samma grupp eller en fysisk eller juridisk person som har nära förbindelser med företagen i den gruppen, för att uppfylla en skyldighet, oavsett om den är avtalsenlig eller ej och om nivån den sker mot betalning eller ej.

21.riskkoncentration: alla exponeringar med förlustpotential som bärs av enheter inom ett finansiellt konglomerat, vilka är tillräckligt stora för att hota dessa reglerade enheters solvens eller deras finansiella ställning i allmänhet, oavsett om sådana exponeringar orsakas av motparts-/kreditrisk, investeringsrisk, försäkringsrisk, marknadsrisk eller andra risker, eller en kombination av eller samverkan mellan dessa risker.

Tills de tekniska standarder för tillsyn som antas i enlighet med artikel 26.1 b trätt i kraft ska det yttrande som avses i led 19 c särskilt beakta den marknadsandel de reglerade enheterna i det finansiella konglomeratet har i andra medlemsstater, i synnerhet om den överstiger 5 %, och den betydelse varje reglerad enhet som är etablerad i en annan medlemsstat har inom det finansiella konglomeratet.

🡻 2002/87/EG

Artikel 3

Tröskelvärden för identifiering av ett finansiellt konglomerat

🡻 2011/89/EU Art. 2.2 a (anpassad)

1.    För att en grupp ska bedömas bedriva verksamhet huvudsakligen inom den finansiella sektorn ⌦ enligt ⌫ artikel 2. första stycket led 16 b i, ⌦ ska ⌫ balansomslutningen inom gruppens reglerade och icke reglerade enheter inom den finansiella sektorn utgöra mer än 40 % av hela gruppens balansomslutning.

2.    För att verksamheten inom olika finansiella sektorer ska bedömas som betydande ⌦ enligt ⌫ artikel 2. första stycket led 16 a iii eller 16 b iii, ⌦ ska ⌫ för varje finansiell sektor genomsnittet av kvoten mellan denna finansiella sektors balansomslutning och den totala balansomslutningen för gruppens enheter inom finansiella sektorer och kvoten mellan solvenskraven för denna finansiella sektor och de totala solvenskraven för gruppens enheter inom finansiella sektorer överstiga 10 %.

I detta direktiv är den minsta finansiella sektorn i ett finansiellt konglomerat den sektor som har det lägsta genomsnittet, och den ⌦ största ⌫ finansiella sektorn i ett finansiellt konglomerat den sektor som har det högsta genomsnittet. Vid beräkningen av genomsnittet för ⌦ den minsta och den största finansiella sektorn ⌫ ska banksektorn och värdepapperssektorn beaktas tillsammans.

Kapitalförvaltningsbolag ska läggas till den sektor som de hör till inom gruppen. Om de inte enbart hör till en sektor inom gruppen, ska de läggas till den minsta finansiella sektorn.

Förvaltare av alternativa investeringsfonder ska läggas till den sektor som de hör till inom gruppen. Om de inte enbart hör till en sektor inom gruppen, ska de läggas till den minsta finansiella sektorn.

3.    Sektorsövergripande verksamhet ska också bedömas som betydande ⌦ enligt ⌫ artikel 2. första stycket led 16 a iii eller 16 b iii, om balansomslutningen för den minsta finansiella sektorn i gruppen överstiger 6 miljarder ⌦ euro ⌫ .

Om gruppen inte uppnår det tröskelvärde som anges i punkt 2, får de relevanta behöriga myndigheterna i samförstånd besluta sig för att inte betrakta gruppen som ett finansiellt konglomerat. De kan också besluta sig för att inte tillämpa bestämmelserna i artiklarna 7, 8 eller 9, om de anser att det inte är nödvändigt eller att det vore olämpligt eller vilseledande att låta gruppen omfattas av ⌦ detta direktiv eller ⌫ att tillämpa sådana bestämmelser med hänsyn till de mål som ska uppnås genom extra tillsyn.

Beslut som fattas i överensstämmelse med denna punkt ska anmälas till övriga berörda behöriga myndigheter och ska, förutom under exceptionella omständigheter, offentliggöras av de behöriga myndigheterna.

4.    Om gruppen uppnår det tröskelvärde som anges i punkt 2, men den minsta sektorn inte överstiger 6 miljarder EUR, får de relevanta behöriga myndigheterna i samförstånd besluta sig för att inte betrakta gruppen som ett finansiellt konglomerat. De kan också besluta sig för att inte tillämpa bestämmelserna i artiklarna 7, 8 eller 9, om de anser att det inte är nödvändigt eller att det vore olämpligt eller vilseledande att låta gruppen omfattas av ⌦ detta direktiv eller ⌫ att tillämpa sådana bestämmelser med hänsyn till de mål som ska uppnås genom extra tillsyn.

Beslut som fattas i överensstämmelse med denna punkt ska anmälas till övriga berörda behöriga myndigheter och ska, förutom under exceptionella omständigheter, offentliggöras av de behöriga myndigheterna.

🡻 2002/87/EG

5.    För tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 får de relevanta behöriga myndigheterna i samförstånd

🡻 2011/89/EU Art. 2.2 b

a)undanta en enhet från beräkningen av procentsatserna i de fall som avses i artikel 6.5, såvida inte enheten flyttat från en medlemsstat till tredjelandet och det finns bevis för att detta gjordes för att undvika reglering,

🡻 2002/87/EG

b)beakta att de trösklar som anges i punkterna 1 och 2 har iakttagits under tre år i följd, så att plötsliga byten av det tillämpliga regelverket kan undvikas, och bortse ifrån att så har skett, om väsentliga förändringar i gruppens struktur uppstår,

🡻 2011/89/EU Art. 2.2 b

c)undanta ett eller flera ägarintressen i den mindre sektorn om dessa ägarintressen är avgörande för en identifiering som finansiellt konglomerat och tillsammans är av försumbart intresse med hänsyn till målen för extra tillsyn.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

När ett finansiellt konglomerat har identifierats ⌦ i enlighet med ⌫ punkterna 1, 2 och 3 ska de beslut som avses i första stycket ⌦ i denna punkt ⌫ fattas på grundval av ett förslag från samordnaren för det finansiella konglomeratet.

🡻 2011/89/EU Art. 2.2 c

6.    Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 får de relevanta behöriga myndigheterna, i exceptionella fall och i samförstånd, ersätta balansomslutningen som kriterium med en eller flera av följande parametrar eller lägga till en eller flera av dessa parametrar, om de anser att de är av särskild relevans för syftet med extra tillsyn enligt detta direktiv: intäktsstruktur, poster utanför balansräkningen, totala förvaltade tillgångar.

🡻 2002/87/EG

7.    Om de procentsatser som avses i punkterna 1 och 2 hamnar under 40 % respektive 10 % för konglomerat som redan är föremål för extra tillsyn, ska vid tillämpningen av dessa punkter en lägre procentsats på 35 % respektive 8 % tillämpas under de tre följande åren, för att plötsliga byten av tillämpligt regelverk ska undvikas.

Vid tillämpningen av punkt 3 ska, om balansomslutningen för den minsta finansiella sektorn inom gruppen understiger 6 miljarder euro för konglomerat som redan är föremål för extra tillsyn, även ett lägre belopp om 5 miljarder euro tillämpas under de tre följande åren, för att plötsliga byten av tillämpligt regelverk ska undvikas.

Under den period som avses i denna punkt får samordnaren, med medgivande från de övriga relevanta behöriga myndigheterna, besluta att de lägre procentsatser eller det lägre belopp som anges i denna punkt inte längre ska tillämpas.

8.    De beräkningar som anges i denna artikel och som rör balansräkningen ska utföras på grundval av den aggregerade balansomslutningen för gruppens enheter enligt deras årsbokslut. Vid denna beräkning ska företag som är föremål för ett ägarintresse ingå till det belopp i deras balansomslutning som motsvarar den aggregerade proportionella andel som gruppen innehar. Om sammanställd redovisning emellertid finns tillgänglig, ska denna användas i stället för aggregerad redovisning.

De solvenskrav som avses i punkterna 2 och 3 ska beräknas enligt bestämmelserna i de relevanta särreglerna.

🡻 2011/89/EU Art. 2.2 d (anpassad)

9.    Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) inrättad genom förordning (EU) nr 1093/2010 (EBA), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) inrättad genom förordning (EU) nr 1094/2010 (Eiopa) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) inrättad genom förordning (EU) nr 1095/2010 (Esma) (gemensamt kallade ESA-myndigheterna) ska genom ⌦ den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna ⌫ (gemensamma kommittén) utfärda gemensamma riktlinjer för att se till att tillsynsmetoderna stämmer överens ⌦ vad gäller ⌫ tillämpningen av punkterna 2–6 i den här artikeln.

10.    De behöriga myndigheterna ska varje år göra en ny bedömning av undantagen från extra tillsyn och se över de kvantitativa indikatorerna som fastställs i denna artikel och de riskbaserade bedömningar som tillämpas på finansiella grupper.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

Artikel 4

Identifiering av ett finansiellt konglomerat

1.    De behöriga myndigheter som har auktoriserat reglerade enheter ska på grundval av artiklarna 2, 3 och 5 identifiera ⌦ de grupper ⌫ som omfattas av ⌦ detta direktiv ⌫.

🡻 2011/89/EU Art. 2.3 a

För det ändamålet

a)ska de behöriga myndigheter som har auktoriserat reglerade enheter i gruppen ha ett nära samarbete,

b)ska en behörig myndighet som anser att en av denna myndighet auktoriserad reglerad enhet tillhör en grupp som kan vara ett finansiellt konglomerat och som inte redan har identifierats i enlighet med detta direktiv, underrätta de andra berörda behöriga myndigheterna och den gemensamma kommittén om sin inställning.

🡻 2010/78/EU Art. 2.1 a

2.    Den samordnare som utsetts i enlighet med artikel 12 ska informera det moderföretag som finns i toppen av en grupp eller, i avsaknad av moderföretag, den reglerade enhet som har den största balansomslutningen inom den största finansiella sektorn i en grupp, om att gruppen har identifierats som ett finansiellt konglomerat och om utnämningen av samordnare.

🡻 2011/89/EU Art. 2.3 b

Samordnaren ska också informera de behöriga myndigheter som har auktoriserat reglerade enheter i gruppen, de behöriga myndigheterna i den medlemsstat i vilken det blandade finansiella holdingföretaget har sitt huvudkontor och den gemensamma kommittén.

🡻 2011/89/EU Art. 2.3 c

3.    Den gemensamma kommittén ska på sin webbplats offentliggöra och fortlöpande uppdatera den förteckning över finansiella konglomerat som fastställs i enlighet med artikel 2. första stycket led 16. Dessa uppgifter ska vara tillgängliga via länk på var och en av ESA-myndigheternas webbplatser.

Namnet på varje reglerad enhet som avses i artikel 1 och som ingår i ett finansiellt konglomerat ska föras in i en förteckning som den gemensamma kommittén ska offentliggöra på sin webbplats och fortlöpande uppdatera.

🡻 2002/87/EG

KAPITEL II

EXTRA TILLSYN

AVSNITT I

RÄCKVIDD

Artikel 5

Räckvidd för extra tillsynöver de reglerade enheter som avses i artikel 1

1.    Utan att det påverkar särreglernas bestämmelser om tillsyn ska medlemsstaterna ombesörja extra tillsyn över de reglerade enheter som avses i artikel 1, i den omfattning och på det sätt som föreskrivs i detta direktiv.

2.    Följande reglerade enheter ska underkastas extra tillsyn på nivån finansiellt konglomerat i enlighet med artiklarna 6–21:

a)Varje reglerad enhet i toppen av ett finansiellt konglomerat.

🡻 2011/89/EU Art. 2.4 a

b)Varje reglerad enhet vars moderföretag är ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i unionen.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

c)Varje reglerad enhet som har ett sådant samband med en annan enhet i den finansiella sektorn som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU.

Om ett finansiellt konglomerat är en undergrupp till ett annat finansiellt konglomerat som uppfyller kraven i första stycket, får medlemsstaterna tillämpa artiklarna 6–2117 enbart på reglerade enheter i den senare gruppen, och alla hänvisningar i ⌦ detta direktiv ⌫ till begreppen grupp och finansiellt konglomerat ska då anses syfta på denna ⌦ senare grupp ⌫ .

🡻 2011/89/EU Art. 2.4 b (anpassad)

3.    Varje reglerad enhet som inte är föremål för extra tillsyn enligt punkt 2 och vars moderföretag är en reglerad enhet eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i ett tredjeland ska vara föremål för extra tillsyn på ⌦ nivån finansiellt konglomerat ⌫ i den omfattning och på det sätt som föreskrivs i artikel 2218.

🡻 2002/87/EG

4.    Om personer har ägarintresse i eller kapitalförbindelser med en eller flera reglerade enheter eller utövar ett betydande inflytande över sådana enheter utan att ha ägarintresse eller kapitalförbindelser utöver de fall som avses i punkterna 2 och 3, ska de relevanta behöriga myndigheterna i samförstånd och i enlighet med nationell rätt avgöra huruvida och i vilken omfattning extra tillsyn ska utövas över dessa reglerade enheter som om de utgjorde ett finansiellt konglomerat.

🡻 2011/89/EU Art. 2.4 c

För att sådan extra tillsyn ska kunna utövas, ska minst en av enheterna vara en reglerad enhet enligt artikel 1 och de villkor som anges i artikel 2 första stycket led 16 a ii eller 16 b ii och artikel 2 första stycket led 16 a iii eller 16 b iii ska vara uppfyllda. De relevanta behöriga myndigheterna ska fatta sitt beslut med beaktande av målen för extra tillsyn som anges i detta direktiv.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

Vid tillämpning av första stycket på ”kooperativa grupper” ska de behöriga myndigheterna beakta de offentliga finansieringsåtaganden som dessa grupper har gentemot andra finansiella enheter.

5.    Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 ska utövandet av extra tillsyn på nivån finansiellt konglomerat inte på något sätt anses innebära att de behöriga myndigheterna är skyldiga att utöva tillsyn över blandade finansiella holdingföretag, över reglerade enheter i tredje land som tillhör ett finansiellt konglomerat eller över enskilda icke reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat.

AVSNITT 2

FINANSIELL STÄLLNING

Artikel 6

Kapitaltäckning

1.    Utan att särreglerna ⌦ påverkas ⌫ ska extra tillsyn över kapitaltäckningen i de reglerade enheterna i ett finansiellt konglomerat utövas enligt de regler som anges i artikel 9.2–9.5 i avsnitt 3 i detta kapitel och i bilaga I.

2.    Medlemsstaterna ska kräva att reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat säkerställer att det finns en tillgänglig kapitalbas på nivån finansiellt konglomerat som alltid minst motsvarar de kapitaltäckningskraven beräknade enligt bilaga I.

Medlemsstaterna ska också kräva att reglerade enheter följer en adekvat kapitaltäckningsstrategi på nivån finansiellt konglomerat.

De krav som avses i första och andra stycket ska vara föremål för samordnarens tillsyn enligt avsnitt 3.

Samordnaren ska se till att den beräkning som avses i första stycket utförs minst en gång per år, antingen av de reglerade enheterna eller av det blandade finansiella holdingföretaget.

Resultatet av beräkningen och relevanta uppgifter för beräkningen ska överlämnas till samordnaren av den reglerade enhet i den mening som avses i artikel 1 som finns i toppen av det finansiella konglomeratet eller, när det finansiella konglomeratet inte har en reglerad enhet i den mening som avses i artikel 1 i toppen, av det blandade finansiella holdingföretaget eller av den reglerade enhet i det finansiella konglomeratet som identifierats av samordnaren efter samråd med de övriga relevanta behöriga myndigheterna och med det finansiella konglomeratet.

🡻 2011/89/EU Art. 2.5

3.    För den beräkning av kapitaltäckningskraven som avses i punkt 2 första stycket ska följande enheter omfattas av extra tillsyn i enlighet med bilaga I:

a)Kreditinstitut, finansiella institut eller företag som tillhandahåller anknutna tjänster.

b)Försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag.

c)Värdepappersföretag.

d)Blandade finansiella holdingföretag.

4.    Vid beräkning av de extra kapitaltäckningskraven avseende ett finansiellt konglomerat genom tillämpning av metod 1 (metod baserad på sammanställd redovisning) som avses i bilaga I till detta direktiv ska kapitalbas och solvenskrav för enheterna i gruppen beräknas genom tillämpning av de motsvarande särregler för sammanställningens form och omfattning som fastställs framför allt i artikel 18 i förordning (EU) nr 575/2013 och i artikel 221 i direktiv 2009/138/EG.

Vid tillämpning av metod 2 (avräknings- och totalmetoden) i bilaga I ska hänsyn tas till den del av det tecknade kapitalet som direkt eller indirekt innehas av moderföretaget eller företaget med ägarintresse i en annan enhet i gruppen.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

5.    Samordnaren kan besluta att inte inbegripa en viss enhet vid beräkningen av de extra kapitaltäckningskraven i följande fall:

a)Om enheten finns i ett tredjeland där det finns rättsliga hinder för att överföra erforderliga upplysningar, utan att detta påverkar tillämpningen av särreglerna om de behöriga myndigheternas skyldighet att vägra auktorisation när de är förhindrade att effektivt utöva sin tillsyn.

b)Om enheten är av försumbar betydelse i förhållande till målen för den extra tillsynen över reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat.

c)Om det skulle vara olämpligt eller missvisande att inbegripa enheten med hänsyn till målen för den extra tillsynen.

Om flera enheter utesluts till följd av första stycket b, ⌦ ska ⌫ de dock inkluderas om de tillsammans inte är av försumbar betydelse.

I det fall som nämns i c i första stycket c ska samordnaren, utom i brådskande fall, samråda med de andra relevanta behöriga myndigheterna innan beslut fattas.

Om samordnaren inte ⌦ inbegriper ⌫ en reglerad enhet med stöd av ett av de fall som anges i första stycket b och c, får de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där denna enhet är belägen begära att den enhet som finns i toppen av det finansiella konglomeratet lämnar upplysningar som ⌦ kan underlätta ⌫ tillsynen över den reglerade enheten.

Artikel 7

Riskkoncentration

1.    Utan att särreglerna ⌦ påverkas ⌫ ska extra tillsyn över riskkoncentrationen i de reglerade enheterna i ett finansiellt konglomerat utövas ⌦ i enlighet med ⌫ reglerna i artikel 9.2, 9.3 och 9.4 i avsnitt 3 i detta kapitel och i bilaga II.

2.    Medlemsstaterna ska kräva att reglerade enheter eller blandade finansiella holdingföretag regelbundet och minst en gång per år till samordnaren rapporterar varje betydande riskkoncentration på nivån finansiellt konglomerat ⌦ i enlighet med ⌫ reglerna i denna artikel och i bilaga II. Den nödvändiga informationen ska överlämnas till samordnaren av den reglerade enhet i den mening som avses i artikel 1 som finns i toppen av det finansiella konglomeratet eller, när det finansiella konglomeratet inte ⌦ har en reglerad enhet i den mening som avses i artikel 1 i toppen ⌫, av det blandade finansiella holdingföretaget eller av den reglerade enhet i det finansiella konglomeratet som identifierats av samordnaren efter samråd med de övriga relevanta behöriga myndigheterna och med det finansiella konglomeratet.

Samordnaren ska övervaka dessa riskkoncentrationer i enlighet med avsnitt 3.

🡻 2011/89/EU Art. 2.6 a

3.    Till dess att unionslagstiftningen har samordnats ytterligare får medlemsstaterna fastställa kvantitativa gränser, låta sina behöriga myndigheter fastställa kvantitativa gränser, eller vidta andra tillsynsåtgärder som skulle kunna uppfylla målen för extra tillsyn när det gäller riskkoncentration på nivån finansiellt konglomerat.

🡻 2002/87/EG

4.    När ett finansiellt konglomerat leds av ett blandat finansiellt holdingföretag, ska eventuella särregler om riskkoncentration i den största finansiella sektorn i det finansiella konglomeratet gälla för hela den sektorn, inklusive det blandade finansiella holdingföretaget.

🡻 2011/89/EU Art. 2.6 b (anpassad)

5.    ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma kommittén utfärda gemensamma riktlinjer för att se till att tillsynsmetoderna ⌦ stämmer överens vad gäller ⌫ tillämpningen av den extra tillsyn över riskkoncentration ⌦ som föreskrivs i ⌫ punkterna 1–4 i denna artikel. För att undvika dubbelarbete ska riktlinjerna säkerställa att tillämpningen av tillsynsverktyg enligt denna artikel är anpassad till tillämpningen av artiklarna 389–396 och 399–403 i förordning (EU) nr 575/2013 samt artikel 244 i direktiv 2009/138/EG. De ska utfärda särskilda gemensamma riktlinjer om tillämpningen av punkterna 1–4 i den här artikeln på ägarintressen i det finansiella konglomeratet i de fall där nationell bolagsrätt hindrar att artikel 18.2 i det här direktivet tillämpas.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

Artikel 8

Transaktioner inom det finansiella konglomeratet

1.    Utan att särreglerna ⌦ påverkas ⌫ ska extra tillsyn över reglerade enheters transaktioner inom det finansiella konglomeratet utövas ⌦ i enlighet med ⌫ reglerna i artikel 9.2, 9.3 och 9.4 i avsnitt 3 i detta kapitel och bilaga II.

2.    Medlemsstaterna ska kräva att reglerade enheter eller blandade finansiella holdingföretag regelbundet och minst en gång per år till samordnaren rapporterar samtliga ⌦ betydande ⌫ transaktioner inom det finansiella konglomeratet enligt reglerna i denna artikel och i bilaga II. I den mån de tröskelvärden som anges i sista meningen i första stycket i bilaga II inte har fastställts, ska en transaktion inom det finansiella konglomeratet åtminstone anses som betydande, om beloppet överstiger 5 % av det totala belopp som kapitaltäckningskraven uppgår till på nivån finansiellt konglomerat.

Den nödvändiga informationen ska överlämnas till samordnaren av den reglerade enhet i den mening som avses i artikel 1 som finns i toppen av det finansiella konglomeratet eller, när det finansiella konglomeratet inte har en reglerad enhet i den mening som avses i artikel 1 i toppen, av det blandade finansiella holdingföretaget eller av den reglerade enhet i det finansiella konglomeratet som identifierats av samordnaren efter samråd med de övriga relevanta behöriga myndigheterna och med det finansiella konglomeratet.

Samordnaren ska övervaka dessa transaktioner inom det finansiella konglomeratet.

🡻 2011/89/EU Art. 2.7 a (anpassad)

3.    Till dess att unionslagstiftningen har samordnats ytterligare får medlemsstaterna fastställa kvantitativa gränser ⌦ och kvalitativa krav ⌫, låta sina behöriga myndigheter fastställa kvantitativa gränser eller kvalitativa krav eller vidta andra tillsynsåtgärder som skulle kunna uppfylla målen för extra tillsyn när det gäller ⌦ transaktioner inom ett finansiellt konglomerat som genomförs av reglerade enheter i det finansiella konglomeratet ⌫ .

🡻 2002/87/EG (anpassad)

4.    När ett finansiellt konglomerat leds av ett blandat finansiellt holdingföretag ska särregler om transaktioner ⌦ inom finansiella konglomerat ⌫ i den största finansiella sektorn i det finansiella konglomeratet tillämpas för hela den sektorn, inklusive det blandade finansiella holdingföretaget.

🡻 2011/89/EU Art. 2.7 b (anpassad)

5.    ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma kommittén utfärda gemensamma riktlinjer för att se till att tillsynsmetoderna ⌦ stämmer överens vad gäller ⌫ tillämpningen av den extra tillsyn över ⌦ transaktioner inom det finansiella konglomeratet som föreskrivs i ⌫ punkterna 1–4 i denna artikel. För att undvika dubbelarbete ska riktlinjerna säkerställa att tillämpningen av tillsynsverktyg enligt denna artikel är anpassad till tillämpningen av artikel 245 i direktiv 2009/138/EG. De ska utfärda särskilda ⌦ gemensamma ⌫ riktlinjer om tillämpningen av punkterna 1–4 i den här artikeln på ägarintressen i det finansiella konglomeratet i de fall där nationell bolagsrätt hindrar att artikel 18.2 i det här direktivet tillämpas.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

Artikel 9

Rutiner för intern kontroll och metoder för riskhantering

1.    Medlemsstaterna ska kräva att det hos reglerade enheter, på nivån finansiellt konglomerat, finns erforderliga metoder för riskhantering och rutiner för intern kontroll, inbegripet sunda ⌦ administrativa förfaranden ⌫ och redovisningsförfaranden.

2.    Metoderna för riskhantering ska inbegripa följande:

a)⌦ En sund styrning och förvaltning ⌫, varvid lämpliga ledande organ på nivån finansiellt konglomerat ska godkänna och regelbundet övervaka strategier och inriktningar med beaktande av alla risker de tar.

b)En adekvat kapitaltäckningsstrategi för att kunna förutse den inverkan som deras affärsstrategi har på riskprofilen och kapitalkraven, så som de fastställts i enlighet med artikel 6 och bilaga I.

c)Lämpliga förfaranden för att säkerställa att systemen för övervakning av risker är väl integrerade i organisationen och att alla åtgärder har vidtagits för att se till att de system som genomförts i alla de företag som omfattas av extra tillsyn är samstämmiga, så att riskerna kan mätas, övervakas och kontrolleras på nivån finansiellt konglomerat.

🡻 2010/78/EU Art. 2.2 (anpassad)

d)Arrangemang som införts för att vid behov bidra till och utveckla lämpliga arrangemang och planer för rekonstruktion och avveckling.

⌦ De ⌫ arrangemang ⌦ som avses i led d ⌫ ska uppdateras regelbundet.

🡻 2002/87/EG

3.    Rutinerna för intern kontroll ska innehålla följande:

a)Adekvata mekanismer för kapitaltäckning för att identifiera och mäta samtliga materiella risker och på ett lämpligt sätt ställa kapitalbasen i relation till riskerna.

b)Sunda rapporterings- och redovisningsförfaranden, för att identifiera, mäta, övervaka och kontrollera transaktionerna inom det finansiella konglomeratet och riskkoncentrationen.

🡻 2011/89/EU Art. 2.8 a (anpassad)

4.    Medlemsstaterna ska se till att det i alla företag som omfattas av extra tillsyn enligt artikel 5 finns erforderliga rutiner för intern kontroll för att ta fram de uppgifter och upplysningar som kan vara av betydelse för den extra tillsynen.

Medlemsstaterna ska kräva att reglerade enheter, ⌦ på nivån finansiellt konglomerat ⌫ , regelbundet tillhandahåller sina berörda myndigheter uppgifter om sin juridiska struktur samt ⌦ styrnings- ⌫ och organisationsstruktur, inbegripet alla reglerade enheter, icke-reglerade dotterbolag och betydande filialer.

Medlemsstaterna ska kräva att reglerade enheter, ⌦ på nivån finansiellt konglomerat ⌫ , årligen offentliggör, antingen i fullständig form eller genom hänvisning till likvärdiga uppgifter, en beskrivning av sin juridiska struktur samt ⌦ styrnings- ⌫ och organisationsstruktur.

🡻 2002/87/EG

5.    De metoder och mekanismer som avses i punkterna 1–4 ska övervakas av samordnaren.

🡻 2011/89/EU Art. 2.8 b (anpassad)

6.    Behöriga myndigheter ska anpassa tillämpningen av den extra tillsynen över rutinerna för intern kontroll och metoderna för riskhantering enligt denna artikel till ⌦ de tillsynsförfaranden ⌫ som anges i artikel 97 i direktiv 2013/36/EU och artikel 248 i direktiv 2009/138/EG. ESA-myndigheterna ska genom den gemensamma kommittén utfärda gemensamma riktlinjer för att ⌦ se till att tillsynsmetoderna stämmer överens vad gäller tillämpningen av ⌫ den extra tillsynen över rutinerna för intern kontroll och metoderna för riskhantering enligt den här artikeln, samt om ⌦ överensstämmelse med ⌫ ⌦ de tillsynsförfaranden ⌫ som anges i artikel 97 i direktiv 2013/36/EU och artikel 248 i direktiv 2009/138/EG. De ska utfärda särskilda gemensamma riktlinjer om tillämpningen av den här artikeln på ägarintressen i det finansiella konglomeratet i de fall där nationell bolagsrätt hindrar att artikel 18.2 i det här direktivet tillämpas.

🡻 2002/87/EG

AVSNITT 3

🡻 2010/78/EU Art. 2.3

ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDERLÄTTA EXTRA TILLSYN OCH DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉNS BEFOGENHETER

🡻 2010/78/EU Art. 2.4 (anpassad)

Artikel 10

Den gemensamma kommitténs roll

Den gemensamma kommittén ska, i enlighet med artikel 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010, säkerställa samstämmig sektorsövergripande och gränsöverskridande tillsyn och ⌦ efterlevnad av ⌫ unionslagstiftningen.

🡻 2011/89/EU Art. 2.9 (anpassad)

Artikel 11

Stresstest

1.    Medlemsstaterna kan begära att samordnaren ska säkerställa att det regelbundet görs lämpliga stresstest av finansiella konglomerat. De ska kräva att de behöriga myndigheterna till fullo samarbetar med samordnaren.

2.    För genomförandet av unionsomfattande stresstester kan ESA-myndigheterna genom den gemensamma kommittén, och i samarbete med Europeiska Systemrisknämnden (ESRB), inrättad genom Europaparlamentets och rådet förordning (EU) nr 1092/2010 21 utarbeta ytterligare parametrar som beaktar de särskilda risker som är förknippade med finansiella konglomerat, i enlighet med ⌦ förordningarna ⌫ (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010. Samordnaren ska underrätta den gemensamma kommittén om resultaten av stresstesterna.

🡻 2002/87/EG

Artikel 12

Behörig myndighet ansvarig för utövandet av extra tillsyn (samordnaren)

🡻 2010/78/EU Art. 2.5

1.    För att säkerställa tillfredsställande extra tillsyn över de reglerade enheterna i ett finansiellt konglomerat ska en enda samordnare med ansvar för samordning och utövande av den extra tillsynen utses bland de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter, inbegripet de som finns i den medlemsstat i vilken det blandade finansiella holdingföretaget har sitt huvudkontor. Samordnarens identitet ska offentliggöras på den gemensamma kommitténs webbplats.

🡻 2002/87/EG

2.    Utnämningen ska grunda sig på följande kriterier:

a)Om ett finansiellt konglomerat leds av en reglerad enhet, ska samordningen utövas av den behöriga myndighet som har auktoriserat denna reglerade enhet enligt gällande särregler.

b)Om ett finansiellt konglomerat inte leds av en reglerad enhet, ska den behöriga myndighet som identifieras enligt följande principer fungera som samordnare:

i)Om moderföretaget till en reglerad enhet är ett blandat finansiellt holdingföretag, ska samordningen utövas av den behöriga myndighet som har auktoriserat denna reglerade enhet enligt gällande särregler.

🡻 2011/89/EU Art. 2.10 a

ii)Om minst två reglerade enheter som har sitt säte i unionen har samma blandade finansiella holdingföretag som moderföretag och en av dessa enheter har auktoriserats i den medlemsstat där det blandade finansiella holdingföretaget har sitt huvudkontor, ska samordningen utövas av den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen över den reglerade enhet som auktoriserats i den medlemsstaten.

🡻 2002/87/EG

Om två eller flera reglerade enheter som verkar inom olika finansiella sektorer har auktoriserats i den medlemsstat där det blandade finansiella holdingföretaget har sitt huvudkontor, ska samordningen utövas av den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen över den reglerade enhet som verkar inom den största finansiella sektorn.

Om det finansiella konglomeratet leds av två eller flera blandade finansiella holdingföretag vilka har huvudkontor i olika medlemsstater och det finns en reglerad enhet i var och en av dessa medlemsstater, ska samordningen utövas av den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen över den reglerade enhet som har den största balansomslutningen, om dessa enheter verkar inom samma finansiella sektor, eller av den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen över den reglerade enhet som verkar inom den största finansiella sektorn.

🡻 2011/89/EU Art. 2.10 b

iii)Om minst två reglerade enheter som har sitt säte i unionen har samma blandade finansiella holdingföretag som moderföretag och ingen av dessa enheter har auktoriserats i den medlemsstat där det blandade finansiella holdingföretaget har sitt huvudkontor, ska samordningen utövas av den behöriga myndighet som har auktoriserat den reglerade enhet som har den största balansomslutningen inom den största finansiella sektorn.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

iv)Om det finansiella konglomeratet utgör en grupp utan något moderföretag i toppen, ⌦ och i alla övriga fall ⌫ , ska samordningen utövas av den behöriga myndighet som har auktoriserat den reglerade enhet som har den största balansomslutningen inom den största finansiella sektorn.

3.    I särskilda fall får de relevanta behöriga myndigheterna i samförstånd bevilja undantag från de kriterier som anges i punkt 2, om det skulle vara olämpligt att tillämpa dessa kriterier, med beaktande av konglomeratets struktur och den relativa betydelsen av dess verksamhet i olika länder, och utse en annan behörig myndighet till samordnare. I dessa fall ska de behöriga myndigheterna innan de fattar sitt beslut ge konglomeratet möjlighet att yttra sig om beslutet.

Artikel 13

Samordnarens uppgifter

1.    De uppgifter som samordnaren ska utföra inom ramen för den extra tillsynen ⌦ omfattar ⌫ följande:

a)Samordning av insamling och spridning av relevanta eller väsentliga uppgifter, såväl löpande som i krissituationer, inbegripet spridning av uppgifter som är av betydelse för en behörig myndighets tillsynsuppgifter enligt särreglerna.

b)Övervakning av och bedömning av ett finansiellt konglomerats finansiella ställning.

c)Bedömning av huruvida reglerna om kapitaltäckning, riskkoncentration och transaktioner inom det finansiella konglomeratet enligt artiklarna 6, 7 och 8 följs.

d)Bedömning av det finansiella konglomeratets struktur, organisation och system för intern kontroll enligt artikel 9.

e)Planering och samordning av tillsynen, såväl löpande som i krissituationer, i samarbete med ⌦ de relevanta behöriga myndigheter som är inblandade ⌫ .

f)Andra uppgifter, åtgärder och beslut som har tilldelats samordnaren genom detta direktiv eller som följer av detta direktivs tillämpning.

🡻 2010/78/EU Art. 2.6 (anpassad)

För att den extra tillsynen ska kunna underlättas och få en bred rättslig grund ska samordnaren, de andra relevanta behöriga myndigheterna och vid behov de övriga berörda behöriga myndigheterna införa samordningsarrangemang. Genom dessa samordningsarrangemang kan samordnaren anförtros ytterligare uppgifter och förfaranden kan specificeras för de relevanta behöriga myndigheternas beslutsprocesser ⌦ i enlighet med ⌫ artiklarna 3, 4, 5.4, 6, 14.2, 20 och 22, samt för samarbetet med andra behöriga myndigheter.

I enlighet med artikel 8 och det förfarande som fastställs i artikel 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010 ska ⌦ ESA-myndigheterna ⌫ , genom den gemensamma kommittén, utveckla ⌦ gemensamma ⌫ riktlinjer ⌦ för att se till att tillsynsmetoderna stämmer överens vad gäller ⌫ samstämmigheten i tillsynssamordningsarrangemangen i enlighet med artikel 116 i direktiv 2013/36/EU och artikel 248.4 i direktiv 2009/138/EG.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

2.    Samordnaren ⌦ ska ⌫ , när den behöver uppgifter som redan överlämnats till en annan behörig myndighet i enlighet med särreglerna, vända sig till ⌦ den myndigheten ⌫ närhelst detta är möjligt i syfte att undvika dubblering av rapporteringen till de olika myndigheter som utövar tillsyn.

🡻 2011/89/EU Art. 2.11 a

3.    Utan att det påverkar möjligheten att delegera specifika tillsynsbefogenheter och specifikt tillsynsansvar enligt unionens lagstiftningsakter, ska förekomsten av en samordnare som anförtrotts specifika uppgifter i samband med den extra tillsynen över reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat inte påverka de behöriga myndigheternas uppgifter och ansvar enligt särreglerna.

🡻 2011/89/EU Art. 2.11 b (anpassad)

4.    Det samarbete som krävs enligt detta avsnitt och de uppgifter som anges i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel samt i artikel 14 ⌦ och ⌫, med hänsyn till kraven på sekretess och förenlighet med unionslagstiftningen, ⌦ erforderlig samordning och samarbete ⌫ med relevanta tillsynsmyndigheter i tredjeland när så är lämpligt, ⌦ ska ⌫ fullgöras genom kollegier som bildats enligt artikel 116 i direktiv 2013/36/EU eller artikel 248.2 i direktiv 2009/138/EG.

De samordningsarrangemang som avses i punkt 1 andra stycket ska återspeglas separat i den skriftliga samordningsöverenskommelse som upprättats ⌦ i enlighet med ⌫ artikel 115 i direktiv 2013/36/EU eller artikel 248 i direktiv 2009/138/EG. Samordnaren ska, som ordförande för ett kollegium som inrättats enligt artikel 116 i direktiv 2013/36/EU eller artikel 248.2 i direktiv 2009/138/EG, besluta vilka övriga behöriga myndigheter som ska delta i ⌦ kollegiets möten eller andra aktiviteter ⌫.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

Artikel 14

Samarbete och utbyte av uppgifter mellan behöriga myndigheter

1.    De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat och den behöriga myndighet som utses till samordnare för ⌦ konglomeratet ⌫ ska ha ett nära samarbete med varandra. Utan att det påverkar dessa myndigheters respektive ansvar enligt särreglerna ska de, oavsett om de är inrättade i samma medlemsstat, till varandra överlämna alla uppgifter som är väsentliga eller relevanta för de övriga behöriga myndigheternas utövande av tillsynsuppgifter enligt särreglerna och detta direktiv. Härvid ska de behöriga myndigheterna och samordnaren på begäran överlämna alla relevanta uppgifter och på eget initiativ överlämna alla väsentliga uppgifter.

Detta samarbete ska åtminstone omfatta insamling och utbyte av uppgifter avseende följande punkter:

🡻 2011/89/EU Art. 2.12 (anpassad)

a)Redovisning av gruppens juridiska struktur samt ⌦ styrnings- och organisationsstruktur ⌫, inbegripet alla reglerade enheter, icke-reglerade dotterbolag och betydande filialer som tillhör det finansiella konglomeratet, personer med kvalificerade innehav på nivån för ⌦ det yttersta moderföretaget ⌫ samt redovisning av de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över de reglerade enheterna i gruppen.

🡻 2002/87/EG

b)Det finansiella konglomeratets strategier.

c)Det finansiella konglomeratets finansiella ställning, särskilt när det gäller kapitaltäckning, transaktioner inom det finansiella konglomeratet, riskkoncentration och lönsamhet.

d)Det finansiella konglomeratets största aktieägare och ledning.

e)Organisation, riskhantering och system för intern kontroll på det finansiella konglomeratets nivå.

f)Förfaranden för insamling av uppgifter från enheterna i ett finansiellt konglomerat samt kontroll av de uppgifterna.

g)Negativ utveckling i reglerade enheter eller i andra enheter i det finansiella konglomeratet som skulle kunna påverka de reglerade enheterna allvarligt.

h)Större sanktioner och exceptionella åtgärder som de behöriga myndigheterna vidtar i enlighet med särreglerna eller detta direktiv.

🡻 2010/78/EU Art. 2.7 (anpassad)

När det är nödvändigt för utförandet av deras respektive ⌦ uppgifter ⌫ , får de behöriga myndigheterna också ⌦, i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) No 1092/2010, ⌫ utbyta uppgifter om reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat med följande myndigheter i enlighet med bestämmelserna i särreglerna: ⌦ centralbankerna ⌫, Europeiska centralbankssystemet, Europeiska centralbanken och Europeiska systemrisknämnden.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

2.    Utan att det påverkar ⌦ deras ⌫ respektive ansvar enligt särreglerna ska de berörda behöriga myndigheterna innan de fattar beslut samråda med varandra i följande fall, om deras beslut är av betydelse för andra behöriga myndigheters tillsynsuppgifter:

a)Sådana förändringar av aktieägar-, organisations- eller ledningsstrukturen i reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat som kräver ⌦ behöriga myndigheters ⌫ godkännande eller auktorisation.

b)Större sanktioner eller exceptionella åtgärder som de behöriga myndigheterna vidtar.

En behörig myndighet får besluta att inte samråda i brådskande situationer eller när ett sådant samråd kan äventyra effektiviteten i besluten. Den behöriga myndigheten ska i ⌦ sådant ⌫ fall utan dröjsmål informera de andra behöriga myndigheterna.

3.    När de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där ett moderföretag har sitt huvudkontor inte själva utövar den extra tillsynen enligt artikel 12, kan samordnaren begära att de av moderföretaget inhämtar alla uppgifter som kan vara relevanta för utövandet av samordningsuppgifterna enligt artikel 13 samt att de överlämnar dessa uppgifter till samordnaren.

Om de uppgifter som avses i artikel 18.2 redan har lämnats till en behörig myndighet enligt särreglerna, kan de behöriga myndigheter som ansvarar för att utöva extra tillsyn vända sig till den förstnämnda myndigheten för att erhålla dessa uppgifter.

4.    Medlemsstaterna ska godkänna att deras behöriga myndigheter utbyter de uppgifter som avses i punkterna 1, 2 och 3 med varandra och med andra myndigheter. Insamling eller innehav av uppgifter om en enhet inom ett finansiellt konglomerat vilken inte är en reglerad enhet ska inte på något sätt anses innebära att de behöriga myndigheterna är skyldiga att utöva någon tillsynsfunktion i förhållande till den enskilda enheten.

Uppgifter som erhålls inom ramen för den extra tillsynen och särskilt varje utbyte av uppgifter mellan behöriga myndigheter eller mellan behöriga myndigheter och andra myndigheter enligt detta direktiv omfattas av särreglernas bestämmelser om tystnadsplikt och överlämnande av förtrolig information.

🡻 2010/78/EU Art. 2.8 (anpassad)

Artikel 15

Samarbete och utbyte av uppgifter med den gemensamma kommittén

1.    När det gäller tillämpningen av detta direktiv ska de behöriga myndigheterna samarbeta med den gemensamma kommittén i enlighet med ⌦ förordningarna ⌫ (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.

2.    De behöriga myndigheterna ska omgående till den gemensamma kommittén överlämna alla uppgifter som den behöver för att utföra sina ⌦ uppgifter ⌫, i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010.

🡻 2011/89/EU Art. 2.13 (anpassad)

3.    Samordnarna ska förse den gemensamma kommittén med de uppgifter som avses i artiklarna 9.4 och 14.1 andra stycket led a. Den gemensamma kommittén ska tillhandahålla de behöriga myndigheterna uppgifter om finansiella konglomerats juridiska struktur samt ⌦ styrnings- ⌫ och organisationsstruktur.

🡻 2011/89/EU Art. 2.14 (anpassad)

Artikel 16

Gemensamma riktlinjer

1.    ESA-myndigheterna ska, genom den gemensamma kommittén, utarbeta gemensamma riktlinjer om hur riskbaserade bedömningar av finansiella konglomerat ska genomföras av den behöriga myndigheten. Dessa riktlinjer ska i synnerhet säkerställa att riskbaserade bedömningar inkluderar lämpliga metoder för att bedöma grupprisker som finansiella konglomerat är exponerade för.

2.    ESA-myndigheterna ska, genom den gemensamma kommittén, utfärda gemensamma riktlinjer som syftar till att utveckla ⌦ tillsynsmetoder ⌫ som möjliggör extra tillsyn över blandade finansiella holdingföretag för att på lämpligt sätt komplettera den grupptillsyn som fastställs i direktiv 2009/138/EG eller, om så är lämpligt, den gruppbaserade tillsyn som fastställs i direktiv 2013/36/EU. Dessa riktlinjer ska göra det möjligt att beakta alla relevanta risker i tillsynen, samtidigt som eventuella överlappningar ⌦ i tillsynen ⌫ undviks.

🡻 2002/87/EG

Artikel 17

Ledningsorgan för blandade finansiella holdingföretag

Medlemsstaterna ska kräva att de personer som faktiskt leder affärsverksamheten i ett blandat finansiellt holdingföretag har ett tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet för att kunna fullgöra sina åligganden.

Artikel 18

Tillgång till uppgifter

🡻 2010/78/EU Art. 2.9 (anpassad)

1.    Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte finns några rättsliga hinder inom deras jurisdiktion för att de fysiska och juridiska personer, vare sig dessa är reglerade enheter eller ej, som omfattas av extra tillsyn inbördes utbyter uppgifter som kan vara relevanta ⌦ för den extra tillsynen ⌫, samt utbyter uppgifter i enlighet med detta direktiv och med ⌦ ESA-myndigheterna ⌫ i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010, vid behov genom den gemensamma kommittén.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

2.    Medlemsstaterna ska föreskriva att deras behöriga myndigheter med ansvar för att utöva extra tillsyn ska få tillgång till alla uppgifter som kan vara relevanta för den extra tillsynen, genom att direkt eller indirekt vända sig till enheterna i ett finansiellt konglomerat, vare sig dessa är reglerade enheter eller ej.

Artikel 19

Kontroll

Om de behöriga myndigheterna vid tillämpningen av detta direktiv i specifika fall önskar kontrollera uppgifter om en reglerad eller icke reglerad enhet i en annan medlemsstat vilken ingår i ett finansiellt konglomerat, ska de begära att de behöriga myndigheterna i denna andra medlemsstat låter utföra kontrollen.

De myndigheter som får en sådan begäran ska, inom ramen för sin behörighet, tillgodose begäran, antingen genom att själva utföra kontrollen, genom att låta en revisor eller expert utföra den eller genom att låta den begärande myndigheten själv utföra den.

Den behöriga myndighet som har framställt begäran får, om den så önskar, delta i kontrollen, om den inte själv utför den.

Artikel 20

Verkställande åtgärder

Om de reglerade enheterna i ett finansiellt konglomerat inte uppfyller de krav som anges i artiklarna 6-9 eller om kraven är uppfyllda men enheternas solvens ändå kan vara hotad eller om transaktionerna inom det finansiella konglomeratet eller riskkoncentrationerna utgör ett hot mot de reglerade enheternas finansiella ställning, ska nödvändiga åtgärder vidtas för att avhjälpa situationen så snart som möjligt

a)av samordnaren när det gäller det blandade finansiella holdingföretaget,

b)av de behöriga myndigheterna när det gäller reglerade enheter; samordnaren ska i detta syfte underrätta de behöriga myndigheterna om sina ⌦ slutsatser ⌫ .

🡻 2010/78/EU Art. 2.10 (anpassad)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21.2 får medlemsstaterna fastställa vilka åtgärder debehöriga myndigheterna får vidta när det gäller blandade finansiella holdingföretag. I enlighet med artiklarna 16 och 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010, får ⌦ ESA-myndigheterna ⌫ , genom den gemensamma kommittén, utarbeta riktlinjer för åtgärder när det gäller blandade finansiella holdingföretag.

🡻 2002/87/EG

Då så krävs ska de berörda behöriga myndigheterna, inklusive samordnaren, samordna sina tillsynsåtgärder.

Artikel 21

De behöriga myndigheternas ytterligare befogenheter

1.    I avvaktan på ytterligare harmonisering av särreglerna ska medlemsstaterna se till att deras behöriga myndigheter har befogenhet att vidta alla tillsynsåtgärder som anses nödvändiga för att undvika eller bemöta att reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat kringgår särreglerna.

2.    Utan att det påverkar tillämpningen av nationella straffrättsliga bestämmelser ska medlemsstaterna se till att påföljder eller åtgärder, vars syfte är att konstaterade överträdelser eller orsakerna till desamma ska upphöra, kan utdömas respektive vidtas gentemot blandade finansiella holdingföretag eller deras faktiska ledare, när dessa bryter mot lagar och andra författningar som antagits för att genomföra bestämmelserna i detta direktiv. I vissa fall kan sådana åtgärder kräva domstols medverkan. De behöriga myndigheterna ska ha ett nära samarbete för att se till att dessa påföljder och åtgärder får avsedd effekt.

AVSNITT 4

TREDJE LÄNDER

Artikel 22

🡻 2011/89/EU Art. 2.15 a

Moderföretag i ett tredjeland

🡻 2010/78/EU Art. 2.11 a (anpassad)

1.    Utan att detta påverkar tillämpningen av särreglerna ska de behöriga myndigheterna i de fall där artikel 5.3 är tillämplig kontrollera huruvida reglerade enheter, vilkas moderföretag har huvudkontor i tredjeland, är föremål för sådan tillsyn som utövas av den behöriga myndigheten i detta tredjeland som är likvärdig med den extra tillsyn som föreskrivs i detta direktiv beträffande sådana reglerade enheter som avses i artikel 5.2. Kontrollen ska utföras av den behöriga myndighet som skulle vara samordnare om kriterierna i artikel 12.2 hade varit tillämpliga, på begäran av moderföretaget eller av någon av de reglerade enheter som auktoriserats i unionen eller på ⌦ eget initiativ ⌫ .

Den behöriga myndigheten ska samråda med de andra relevanta behöriga myndigheterna och göra sitt yttersta för att iaktta alla tillämpliga riktlinjer som den gemensamma kommittén har utarbetat enligt artiklarna 16 och 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010.

🡻 2010/78/EU Art. 2.11 b (anpassad)

2.    Om en behörig myndighet har invändningar mot ett beslut som fattats av en annan relevant behörig myndighet enligt punkt 1 ⌦ i denna artikel ⌫ ska artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010 vara tillämplig.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

3.    I brist på sådan likvärdig tillsyn som avses i punkt 1 ⌦ i denna artikel ⌫ ska ⌦ medlemsstaterna ⌫ på dessa reglerade myndigheter analogt tillämpa de bestämmelser om extra tillsyn över reglerade enheter som avses i artikel 5.2. Alternativt får de behöriga myndigheterna tillämpa en av de metoder som anges i punkt 43 ⌦ i denna artikel ⌫.

🡻 2011/89/EU Art. 2.15 b (anpassad)

4.    De behöriga myndigheterna får tillämpa andra metoder som säkerställer lämplig extra tillsyn över reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat. Metoderna ⌦ ska ⌫ godkännas av samordnaren, efter samråd med de andra relevanta behöriga myndigheterna. De behöriga myndigheterna kan särskilt kräva att det inrättas ett blandat finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor i unionen och tillämpa detta direktiv på de reglerade enheterna i det finansiella konglomerat som leds av det holdingföretaget. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att sådana metoder uppfyller målet med extra tillsyn enligt detta direktiv och ska underrätta de övriga berörda behöriga myndigheterna och kommissionen om detta.

🡻 2011/89/EU Art. 2.16 (anpassad)

Artikel 23

Samarbete med behöriga myndigheter i tredjeland

Artikel 48.1 och 48.2 i direktiv 2013/36/EU samt artikel 264 i direktiv 2009/138/EG ska ⌦ gälla i tillämpliga delar ⌫ vid förhandlingar om avtal med ett eller flera tredjeländer rörande metoder för utövande av extra tillsyn över reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat.

🡻 2002/87/EG

KAPITEL III

🡻 2011/89/EU Art. 2.17

DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEÅTGÄRDER

🡻 2011/89/EU Art. 2.18 (anpassad)

Artikel 24

Kommissionens befogenheter

Kommissionen ⌦ ges befogenhet ⌫ att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 avseende tekniska ändringar av detta direktiv på följande områden:

a)En mer precis formulering av definitionerna i artikel 2 i syfte att beakta utvecklingen på finansmarknaderna vid tillämpningen av detta direktiv.

b)Harmonisering av terminologin och ramarna för definitionerna i detta direktiv i överensstämmelse med framtida unionsrättsakter om reglerade enheter och närliggande frågor.

c)En mer precis definition av beräkningsmetoderna i bilaga I för att beakta utvecklingen på finansmarknaderna och av tillsynsmetoderna.

Dessa åtgärder ska inte omfatta innehållet i de befogenheter som delegerats till och tilldelats kommissionen i fråga om de poster som anges i artikel 26.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

Artikel 25

Kommitté ⌦ för finansiella konglomerat ⌫ 

1.    Kommissionen ska ⌦ biträdas ⌫ av en kommitté för finansiella ”konglomerat”kommittén”.

🡻 2010/78/EU Art. 2.14 a (anpassad)

2.    ⌦ ESA-myndigheterna ⌫ , genom den gemensamma kommittén, får ge ⌦ gemensamma ⌫ riktlinjer om huruvida det är sannolikt att de system för extra tillsyn som tillämpas av behöriga myndigheter i tredjeländer kommer att uppfylla det mål för den extra tillsynen som ställs upp i detta direktiv, när det gäller reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat vars ledande enhet har sitt huvudkontor i ett tredjeland. Den gemensamma kommittén ska fortlöpande se över alla sådana riktlinjer och beakta varje förändring i den extra tillsyn som utförs av sådana behöriga myndigheter.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

3.    Kommittén ⌦ för finansiella konglomerat ⌫ ska hållas underrättad av medlemsstaterna om de principer som de tillämpar för tillsynen över transaktioner inom det finansiella konglomeratet och riskkoncentration.

🡻 2010/78/EU Art. 2.15 (anpassad)

Artikel 26

Tekniska standarder

1.    För att säkerställa en konsekvent harmonisering av detta direktiv får ⌦ ESA-myndigheterna ⌫ i enlighet med artikel 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010 utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med avseende på

a)artikel 2 första stycket led 12 i syfte att specificera tillämpningen av artikel 2.2 i rådets direktiv 2013/34/EU inom ramen för detta direktiv,

b)artikel 2 första stycket led 19 i syfte att fastställa förfaranden eller specificera kriterier för fastställande av ”relevanta behöriga myndigheter”,

c)artikel 3.4 i syfte att specificera alternativa parametrar för att identifiera ett finansiellt konglomerat,

🡻 2011/89/EU Art. 2.20 a (anpassad)

d)artikel 6.2 i syfte att säkerställa ⌦ ett enhetligt format (med instruktioner) för rapportering och att ⌫ fastställa frekvens och, vid behov, datum för rapportering.

🡻 2010/78/EU Art. 2.15 (anpassad)

Kommissionen ⌦ ges ⌫ befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket ⌦ i denna punkt ⌫ i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010.

🡻 2011/89/EU Art. 2.20 b (anpassad)

2.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av artiklarna 2, 7 och 8 och bilaga II ska ESA-myndigheterna, genom den gemensamma kommittén, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa en mer exakt formulering av definitionerna i artikel 2 och för att samordna de bestämmelser som antagits i enlighet med artiklarna 7 och 8 och bilaga II.

Kommissionen ⌦ ges ⌫ befogenhet att anta ⌦ de tekniska standarder för tillsyn ⌫ som avses i första stycket ⌦ i denna punkt ⌫ i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 och i förordning (EU) nr 1095/2010.

🡻 2010/78/EU Art. 2.15 (anpassad)

3.    För att säkerställa enhetliga tillämpningsvillkor för detta direktiv får ⌦ ESA-myndigheterna ⌫ i enlighet med artikel 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010 utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande med avseende på

a)artikel 7.2 i syfte att säkerställa enhetliga tillämpningsvillkor för förfarandena för när de poster som täcks av definitionen av ”riskkoncentrationer” ska ingå i den tillsyn som avses i artikel 7. 2 andra stycket,

b)artikel 8.2 i syfte att säkerställa enhetliga tillämpningsvillkor för förfarandena för när de poster som täcks av definitionen av ”transaktioner inom det finansiella konglomeratet” ska ingå i den tillsyn som avses i artikel 8.2 tredje stycket,

Kommissionen ska anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket ⌦ i denna punkt. Dessa genomförandeakter ska antas ⌫ i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010.

🡻 2013/36/EU Art. 150.b (anpassad)

4.    För att säkerställa konsekvent tillämpning av de beräkningsmetoder som anges i del II i bilaga I till detta direktiv, jämförd med artikel 49.1 i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 228.1 i direktiv 2009/138/EG, men utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 6.4 i det här direktivet ska ESA-myndigheterna, genom den gemensamma kommittén, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med avseende på artikel 6.2 i det här direktivet.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket ⌦ i denna punkt ⌫ i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 respektive i förordning (EU) nr 1095/2010.

🡻 2011/89/EU Art. 2.21 (anpassad)

Artikel 27

Gemensamma riktlinjer

ESA-myndigheterna ska, genom den gemensamma kommittén, utfärda de gemensamma riktlinjer som avses i artiklarna 3.9, 7.5, 8.5, 9.6, artikel 13.1 tredje stycket samt artiklarna 16 och 25.2 i enlighet med det förfarande som anges i artikel 56 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 och i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 28

Utövande av delegeringen

1.    Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.    Den befogenhet ⌦ att anta delegerade akter ⌫ som avses i artikel 24 ska ges till kommissionen för en period på fyra år från ⌦ och med ⌫ den 9 december 2011. Kommissionen ska utarbeta en rapport om ⌦ den delegering av befogenhet senast ⌫ sex månader före utgången av perioden av fyra år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, ⌦ såvida ⌫ inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader efter utgången ⌦ av perioden i fråga ⌫ .

3.    Den delegering av befogenheter som avses i artikel 24 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

⌦ 4.    Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. ⌫

5.    Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.    En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 24 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

KAPITEL IV

KAPITALFÖRVALTNINGSBOLAG ⌦ , FÖRVALTARE AV ALTERNATIVA INVESTERINGSFONDER OCH TILLGÅNG TILL INFORMATION I DEN EUROPEISKA GEMENSAMMA ÅTKOMSTPUNKTEN ⌫

Artikel 29

Kapitalförvaltningsbolag

🡻 2011/89/EU Art. 2.22 (anpassad)

1. Till dess att särreglerna har samordnats ytterligare ska medlemsstaterna föreskriva att kapitalförvaltningsbolag ska omfattas av

a)tillämpningsområdet för gruppbaserad tillsyn av kreditinstitut ⌦ och ⌫ värdepappersföretag eller tillämpningsområdet för extra tillsyn över sådana försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp,

b)tillämpningsområdet för extra tillsyn i den mening som avses i detta direktiv, om gruppen är ett finansiellt konglomerat.

c)identifieringsprocessen i enlighet med artikel 3.2.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

2. ⌦ Vid ⌫ tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna ⌦ fastställa ⌫, eller ge sina behöriga myndigheter behörighet att besluta om, enligt vilka särregler (för banksektorn, försäkringssektorn eller värdepapperssektorn) kapitalförvaltningsbolag ska omfattas av den gruppbaserade tillsyn eller den extra tillsyn som avses i punkt 1 a. ⌦ Vid tillämpningen av denna punkt ⌫ ska särreglerna om i vilken form och utsträckning finansiella institut (om kapitalförvaltningsbolag omfattas av tillämpningsområdet för gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut och värdepappersföretag) och återförsäkringsföretag (om kapitalförvaltningsbolag omfattas av tillämpningsområdet för extra tillsyn över försäkringsföretag) omfattas ⌦ gälla i tillämpliga delar för ⌫ kapitalförvaltningsbolag. Vad avser den extra tillsyn som avses i punkt 1 b ska kapitalförvaltningsbolaget behandlas som en del av den sektor som det räknas till i enlighet med punkt 1 a.

Om ett kapitalförvaltningsbolag utgör en del av ett finansiellt konglomerat ska hänvisningar till begreppet reglerad enhet och ⌦ hänvisningar till begreppen ⌫ behöriga myndigheter och relevanta behöriga myndigheter i detta direktiv anses inbegripa kapitalförvaltningsbolag respektive de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över kapitalförvaltningsbolag. Detta ⌦ gäller i tillämpliga delar ⌫ sådana grupper som avses i punkt 1 a.

🡻 2011/89/EU Art. 2.23 (anpassad)

Artikel 30

Förvaltare av alternativa investeringsfonder

1.    Till dess att särreglerna har samordnats ytterligare ska medlemsstaterna föreskriva att förvaltare av alternativa investeringsfonder ska omfattas av

a)tillämpningsområdet för gruppbaserad tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag eller tillämpningsområdet för extra tillsyn över sådana försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp,

b)tillämpningsområdet för extra tillsyn i den mening som avses i detta direktiv, om gruppen är ett finansiellt konglomerat,

c)identifieringsprocessen i enlighet med artikel 3.2.

2.    ⌦ Vid ⌫ tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna fastställa eller ge sina behöriga myndigheter behörighet att besluta om enligt vilka särregler (för banksektorn, försäkringssektorn eller värdepapperssektorn) förvaltare av alternativa investeringsfonder ska omfattas av den gruppbaserade tillsyn eller den extra tillsyn som avses i punkt 1 a. Vid tillämpningen av denna punkt ska de relevanta särreglerna avseende i vilken form och utsträckning finansiella institut ska omfattas ⌦ gälla i tillämpliga delar ⌫ för förvaltare av alternativa investeringsfonder. Vad avser den extra tillsyn som avses i punkt 1 b ska förvaltare av alternativa investeringsfonder behandlas som en del av den sektor som de räknas till i enlighet med punkt 1 a.

Om en förvaltare av alternativa investeringsfonder utgör en del av ett finansiellt konglomerat ska hänvisningar till reglerade enheter samt till behöriga myndigheter och ⌦ relevanta ⌫ behöriga myndigheter i detta direktiv anses inbegripa förvaltare av alternativa investeringsfonder respektive de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över förvaltare av alternativa investeringsfonder. Detta ⌦ gäller i tillämpliga delar ⌫ sådana grupper som avses i punkt 1 a.

🡻 2023/2864/EU Art. 1 (anpassad)

Artikel 31

Tillgång till information i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten

1.    Från och med den 10 januari 2030 ska medlemsstaterna säkerställa att reglerade enheter som offentliggör sådan information som anges i artikel 9.4 i detta direktiv samtidigt lämnar in den informationen till det insamlingsorgan som avses i punkt 3 i den här artikeln i syfte att göra den tillgänglig i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 22 .

Medlemsstaterna ska säkerställa att informationen uppfyller följande krav:

a)Informationen ska lämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU) 2023/2859 eller, om så krävs enligt unionsrätten, i ett maskinläsbart format enligt definitionen i artikel 2.4 i den förordningen.

b)Följande metadata ska medfölja informationen:

i)Alla namn på den reglerade enhet som den inlämnade informationen avser.

ii)Den reglerade enhetens identifieringskod för juridiska personer som specificerats ⌦ i enlighet med ⌫ artikel 7.4 b i förordning (EU) 2023/2859.

iii)Den reglerade enhetens storlekskategori som specificerats ⌦ i enlighet med ⌫ artikel 7.4 d i den förordningen.

iv)Typen av information, klassificerad enligt artikel 7.4 c i den förordningen.

v)Uppgift om huruvida informationen innehåller personuppgifter.

2.    Med avseende på tillämpningen av punkt 1 b ii ska medlemsstaterna kräva att de reglerade enheterna skaffar en identifieringskod för juridiska personer.

3.    I syfte att göra den information som avses i punkt 1 i denna artikel tillgänglig i Esap ska insamlingsorganet, enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2023/2859, vara den behöriga myndigheten.

4.    För att säkerställa effektiv insamling och förvaltning av den information som lämnas in i enlighet med punkt 1 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera följande:

a)Eventuella andra metadata som ska medfölja informationen.

b)Hur uppgifterna i informationen ska vara strukturerade.

c)För vilken information som maskinläsbart format krävs och i så fall vilket maskinläsbart format som ska användas.

Med avseende på tillämpningen av led c ska Esma bedöma för- och nackdelar med olika maskinläsbara format och genomföra lämpliga fältstudier.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 förordning (EU) nr 1095/2010.

5.    Vid behov ska Esma anta riktlinjer för att säkerställa att de metadata som lämnas in i enlighet med punkt 4 första stycket a är korrekta.

🡻 2002/87/EG

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 32

Rapport från kommissione

🡻 2025/2/EU Art. 3

Senast den 31 december 2027 ska kommissionen i en rapport till Europaparlamentet och rådet bedöma hur detta direktiv och direktiv 2009/138/EG fungerar i fråga om de aspekter som anges nedan, särskilt med beaktande av tillsynsbehandlingen av sektorsövergripande innehav av ägarintressen i enlighet med särregler, när det gäller lika villkor:

a)Huruvida det faktum att det finns företag som tillhandahåller finansiella tjänster och som är föremål för finansiell tillsyn enligt särregler men som inte räknas till någon av de finansiella sektorer som anges i detta direktiv skapar ojämlika konkurrensvillkor mellan finansiella konglomerat.

b)Huruvida alla finansiella konglomerat på ett konsekvent sätt tillämpar reglerna för kapitaltäckningskrav, inbegripet dem som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 342/2014 23 , och huruvida dessa regler ålägger jämförbara övergripande kvantitativa krav för finansiella konglomerat, oavsett om det finansiella konglomeratets huvudsakliga finansiella sektor är banksektorn, försäkringssektorn eller värdepapperssektorn.

c)Huruvida tillsynsförfarandena och fördelningen av mandat och verkställighetsbefogenheter mellan samordnare och sektorsvisa tillsynsmyndigheter, särskilt när det gäller kapitaltäckningskrav, är tillräckligt tydliga och harmoniserade för att säkerställa att kapitaltäckningskraven faktiskt verkställs på ett konsekvent sätt i hela unionen, oberoende av den huvudsakliga finansiella sektor inom vilken ett finansiellt konglomerat är verksamt.

d)Huruvida det faktum att inget företag identifieras som ytterst ansvarigt för att följa detta direktiv medför problem när det gäller att säkerställa lika villkor

🡹

Artikel 33

Upphävande

Direktiv 2002/87/EG, i dess lydelse enligt de direktiv som anges i del A i bilaga III, upphör att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt och datum för tillämpning av direktiven som anges i del B i bilaga III.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.

🡻 2002/87/EG (anpassad)

Artikel 34

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den ⌦ tjugonde ⌫ dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 35

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    KOM(87) 868 PV.

(2)    Se bilaga 3 till del A i slutsatserna.

(3)    Förslaget finns infört i lagstiftningsprogrammet för 2025.

(4)    Se del A i bilaga III till detta förslag.

(5)    EUT C […], […], s. […].

(6)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2002/87/oj ).

(7)    Se del A i bilaga III.

(8)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1093/oj  ).

(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1094/oj ).

(10)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1095/oj ).

(11)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (omarbetning) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/138/oj ).

(12)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 Text av betydelse för EES (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2011/61/oj ).

(13)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG (EGT L 176 27.6.2013, s. 338, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2013/36/oj ).

(14)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (OJ L 173, 12.6.2014, s. 349, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/65/oj ).

(15)    EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj .

(16)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/65/o ).

(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/575/oj ).

(18)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (EUT L 314, 5.12.2019, s. 1,ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/2033/oj ).

(19)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU och 2014/59/EU och 2014/65/EU (EUT L 314, 5.12.2019, s. 64, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/2034/oj ).

(20)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2013/34/oj ).

(21)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (EUT L 331, 15.12.2010, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1092/o ).

(22)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 av den 13 december 2023 om inrättande av en europeisk gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (EUT L 2023/2859, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj ).

(23)    Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 342/2014 av den 21 januari 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska standarder för tillsyn av användningen av beräkningsmetoder för kapitaltäckningskraven för finansiella konglomerat (EUT L 100, 3.4.2014, s. 1). ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg_del/2014/342/oj

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.2.2026

COM(2026) 74 final

BILAGOR

till

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkrings- eller återförsäkringsföretag,   och värdepappersföretag  , kapitalförvaltningsbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder   i ett finansiellt konglomerat (kodifiering)

🡻 2002/87/EG (anpassad)

BILAGA I

KAPITALTÄCKNING

Den beräkning av de extra kapitaltäckningskraven för reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat som avses i artikel 6.1 ska göras enligt de tekniska principer och en av de metoder som beskrivs i denna bilaga.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i följande stycke ska medlemsstaterna tillåta sina behöriga myndigheter att, när dessa fungerar som samordnare för ett visst finansiellt konglomerat, efter samråd med de övriga relevanta behöriga myndigheterna och med det finansiella konglomeratet, besluta om vilken metod som ska tillämpas av detta finansiella konglomerat.

Medlemsstaterna får kräva att beräkningen genomförs enligt ⌦ en viss metod bland de som beskriv ⌫ s i denna bilaga, om ett finansiellt konglomerat leds av en reglerad enhet som auktoriserats i ⌦ den aktuella medlemsstaten ⌫. Om ett finansiellt konglomerat inte leds av en reglerad enhet ⌦ i den mening som avses i ⌫ artikel 1, ska medlemsstaterna tillåta att ⌦ vilken som helst ⌫ av de metoder som beskrivs i denna bilaga tillämpas, utom då de relevanta behöriga myndigheterna är belägna i samma medlemsstat, ⌦ i vilket fall ⌫ denna medlemsstat får kräva att ⌦ en viss metod bland de beskrivna metoderna ⌫ tillämpas.

I.Tekniska principer

1.Omfattning och form för beräkningen av de extra kapitaltäckningskraven

Om enheten är ett dotterföretag och har ett solvensunderskott, eller ett teoretiskt solvensunderskott om det är fråga om en icke reglerad enhet inom den finansiella sektorn, ska dotterföretagets totala solvensunderskott beaktas, oavsett vilken metod som används. Om samordnaren anser att ansvaret för det moderföretag som äger en andel av kapitalet är strikt och otvetydigt begränsat till denna kapitalandel, kan denne tillåta att dotterföretagets solvensunderskott beaktas proportionellt.

Om det inte finns några kapitalförbindelser mellan enheter i ett finansiellt konglomerat, ska samordnaren efter samråd med de andra relevanta behöriga myndigheterna avgöra vilken proportionell andel som ska beaktas med hänsyn till de åtaganden som de befintliga förbindelserna innebär.

2.Övriga tekniska principer

Oavsett vilken metod som används för att beräkna de extra kapitaltäckningskraven för reglerade enheter i ett finansiellt konglomerat ⌦ i enlighet med ⌫ avsnitt II i denna bilaga, ska samordnaren och vid behov andra berörda behöriga myndigheter se till att följande principer följs:

i)Dubbelt utnyttjande av poster som kan ingå i beräkningen av kapitalbasen ⌦ på nivån finansiellt konglomerat ⌫ (dubbelt utnyttjande av poster i kapitalbasen) och olämpligt skapande av kapitalbas inom gruppen måste elimineras. För att se till att dubbelt utnyttjande av poster i kapitalbasen och ⌦ skapande av kapitalbas inom gruppen ⌫ inte sker, ska de behöriga myndigheterna tillämpa relevanta principer i de relevanta särreglerna.

ii)I avvaktan på ytterligare harmonisering av särreglerna ska solvenskraven för varje enskild finansiell sektor som är representerad i ett finansiellt konglomerat täckas av poster i kapitalbasen enligt motsvarande särregler. Vid kapitalbasunderskott ⌦ på nivån finansiellt konglomerat ⌫ får endast poster som får ingå i kapitalbasen enligt varje särregelverk (sektorsöverskridande kapital) beaktas vid kontrollen av att de ytterligare solvenskraven är uppfyllda.

Om särreglerna innehåller begränsningar av möjligheterna att medräkna vissa poster i kapitalbasen som skulle kunna godtas som sektorsöverskridande kapital, gäller dessa begränsningar i tillämpliga delar vid beräkningen av kapitalbasen på nivån finansiellt konglomerat.

Vid beräkningen av kapitalbasen på nivån finansiellt konglomerat ska de behöriga myndigheterna också beakta i vilken grad kapitalet verkligen kan överföras och göras tillgängligt mellan olika rättsliga enheter i gruppen i förhållande till kapitalkravens syfte.

Om ett teoretiskt solvenskrav ska beräknas för en icke reglerad enhet inom den finansiella sektorn i enlighet med avsnitt II i denna bilaga, ska det teoretiska solvenskravet ⌦ förstås som ⌫ det kapitalkrav som en sådan enhet skulle behöva uppfylla enligt gällande särregler om den vore en reglerad enhet inom samma finansiella sektor. För kapitalförvaltningsbolag ska solvenskrav ⌦ förstås som ⌫ det kapitalkrav som anges i artikel 7.1 a i direktiv 2009/65/EG;Det teoretiska solvenskravet för ett blandat finansiellt holdingföretag ska beräknas enligt särreglerna för den största finansiella sektorn i det finansiella konglomeratet.

II.Tekniska beräkningsmetoder

Metod 1:Metod baserad på sammanställd redovisning

Beräkningen av de extra kapitaltäckningskraven för de reglerade enheterna i ett finansiellt konglomerat ska göras med utgångspunkt i den sammanställda redovisningen.

De extra kapitaltäckningskraven ska beräknas som skillnaden mellan

i)det finansiella konglomeratets kapitalbas beräknad med utgångspunkt i gruppens sammanställda uppgifter, där de poster får ingå, som får användas enligt särreglerna,

och

ii)summan av solvenskraven för varje enskild finansiell sektor som är representerad i gruppen, där solvenskraven för varje enskild finansiell sektor ska beräknas enligt motsvarande särregler.

De särregler som avses är i första hand förordning (EG) nr 575/2013 del ett, avdelning II kapitel 2, avsnitt 2, för kreditinstitut, direktiv 2009/138/EG för försäkringsföretag och direktiv 2013/36/EU för kreditinstitut och värdepappersföretag.

För icke reglerade enheter inom den finansiella sektorn som inte ingår i de beräkningar av sektoriella solvenskrav ⌦ som avses i andra stycket ⌫ ska ett teoretiskt solvenskrav beräknas.

Skillnaden får inte vara negativ.

Metod 2:Avräknings- och totalmetoden

Beräkningen av de extra kapitaltäckningskraven för de reglerade enheterna i ett finansiellt konglomerat ska göras på grundval av redovisningen för var och en av enheterna i gruppen.

De extra kapitaltäckningskraven ska beräknas som skillnaden mellan

i)summan av kapitalbaserna i varje reglerad och icke reglerad enhet inom den finansiella sektorn i det finansiella konglomeratet, där de poster får ingå som får användas enligt särreglerna,

och

ii)summan av

–solvenskraven för varje reglerad och icke reglerad enhet inom den finansiella sektorn i gruppen, där solvenskraven ska beräknas enligt bestämmelserna i särreglerna, och

–det bokförda värdet av ägarintressena i andra enheter i gruppen.

För icke reglerade enheter inom den finansiella sektorn ska ett teoretiskt solvenskrav beräknas. För kapitalbaser och solvenskrav ska den proportionella andelen beaktas enligt vad som föreskrivs i artikel 6.4 och i enlighet med avsnitt I i denna bilaga.

Skillnaden får inte vara negativ.

🡻 2011/89/EU Art. 2.24 och bilaga II

Metod 3:Kombinerad metod

Behöriga myndigheter kan tillåta att metod 1 och metod 2 kombineras.

_____________

🡻 2002/87/EG (anpassad)

BILAGA II

TEKNISK TILLÄMPNING AV BESTÄMMELSERNA OM TRANSAKTIONER INOM DET FINANSIELLA KONGLOMERATET OCH RISKKONCENTRATION

Samordnaren ska, efter samråd med de andra relevanta behöriga myndigheterna, identifiera den typ av transaktioner och risker som reglerade enheter i ett visst finansiellt konglomerat ska rapportera enligt artiklarna 7.2 och 8.2 om rapportering av transaktioner inom det finansiella konglomeratet och riskkoncentration. När samordnaren och de behöriga myndigheterna fastställer eller yttrar sig om typen av transaktioner och risker, ska de beakta det finansiella konglomeratets specifika grupp- och riskhanteringsstruktur. För att identifiera betydande transaktioner inom det finansiella konglomeratet och ⌦ betydande ⌫ riskkoncentrationer som ska rapporteras enligt artiklarna 7 och 8 ska samordnaren, efter samråd med de andra relevanta behöriga myndigheterna och det berörda konglomeratet, fastställa lämpliga trösklar grundade på lagstadgade kapitalbaser och/eller tekniska bestämmelser.

Vid övervakningen av transaktioner inom det finansiella konglomeratet och riskkoncentrationer ska samordnaren särskilt övervaka den eventuella risken för spridning i det finansiella konglomeratet, risken för intressekonflikter, risken för kringgående av särregler samt riskernas nivå och omfattning.

Medlemsstaterna får tillåta sina behöriga myndigheter att på nivån finansiellt konglomerat tillämpa bestämmelserna i särreglerna om transaktioner inom det finansiella konglomeratet och riskkoncentration, särskilt för att undvika att särreglerna kringgås.

_____________

🡹 

BILAGA III

Del A

Upphävt direktiv och en förteckning över ändringar av detta
(som det hänvisas till i artikel 32)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2002/87/oj )
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG (EUT L 79, 24.3.2005, s. 9, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2005/1/oj )		Endast artikel 11
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/25/EG (EUT L 81, 20.3.2008, s. 40, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2008/25/oj )
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2010/78/oj )		Endast artikel 2
Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU (EUT L 326, 8.12.2011, s. 113, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2011/89/oj )		Endast artikel 2
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2013/36/oj )		Endast artikel 150
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 (EUT L 314, 5.12.2019, s. 64, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2019/2034/oj )		Endast artikel 59
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864 (EUT L 2023/2864, 20.12.2023, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2023/2864/oj )		Endast artikel 1
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/2 (EUT L 2025/2, 8.1.2025 ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2025/2/oj )		Endast artikel 3

Del B

Tidsfrister för införlivande med nationell rätt och datum för tillämpning
(som det hänvisas till i artikel 32)

Direktiv	Tidsfrist för införlivande	Datum för tillämpning
2002/87/EG	11 augusti 2004
2005/1/EG	13 maj 2005
2010/78/EU	31 december 2011 när det gäller artikel 2.1 a, 2.2, 2.5, 2.7, 2.9 och 2.11 b
2011/89/EU	10 juni 2013 när det gäller artikel 2, med undantag för artikel 2.23 samt artikel 2.1 och 2.2 a, i den mån de bestämmelserna ändrade artikel 1, artikel 2 första stycket led 4, 5a och 16 och artikel 3.2 i direktiv 2002/87/EG med avseende på förvaltare av alternativa investeringsfonder 22 juli 2013 när det gäller artikel 2.23 samt artikel 2.1 och 2.2 a, i den mån de bestämmelserna ändrade artikel 1, artikel 2 första stycket led 4, 5a och 16 och artikel 3.2 i direktiv 2002/87/EG med avseende på förvaltare av alternativa investeringsfonder
2013/36/EU	31 december 2013	31 december 2013 när det gäller artikel 150
(EU) 2019/2034	26 juni 2021	26 juni 2021 när det gäller artikel 59
(EU) 2023/2864	10 januari 2026
(EU) 2025/2	29 januari 2027	30 januari 2027

_____________

BILAGA IV

Jämförelsetabell

Direktiv 2002/87/EG	Detta direktiv
Artikel 1 första stycket	Artikel 1
Artikel 1 andra stycket	–
Artikel 2 första stycket inledningen	Artikel 2 första stycket inledningen
Artikel 2 första stycket led 1–5	Artikel 2 första stycket led 1–5
Artikel 2 första stycket led 5 a	Artikel 2 första stycket led 6
Artikel 2 första stycket led 6	Artikel 2 första stycket led 7
Artikel 2 första stycket led 7	Artikel 2 första stycket led 8
Artikel 2 första stycket led 8	Artikel 2 första stycket led 9
Artikel 2 första stycket led 9	Artikel 2 första stycket led 10
Artikel 2 första stycket led 10	Artikel 2 första stycket led 11
Artikel 2 första stycket led 11	Artikel 2 första stycket led 12
Artikel 2 första stycket led 12	Artikel 2 första stycket led 13
Artikel 2 första stycket led 12a	Artikel 2 första stycket led 14
Artikel 2 första stycket led 13	Artikel 2 första stycket led 15
Artikel 2 första stycket led 14	Artikel 2 första stycket led 16
Artikel 2 första stycket led 15	Artikel 2 första stycket led 17
Artikel 2 första stycket led 16	Artikel 2 första stycket led 18
Artikel 2 första stycket led 17	Artikel 2 första stycket led 19
Artikel 2 första stycket led 18	Artikel 2 första stycket led 20
Artikel 2 första stycket led 19	Artikel 2 första stycket led 21
Artikel 2 andra stycket	Artikel2 andra stycket
Artiklarna 3.1, 3.2 och 3.3	Artiklarna 3.1, 3.2 och 3.3
Artikel 3.3a	Artikel 3.4
Artikel 3.4	Artikel 3.5
Artikel 3.5	Artikel 3.6
Artikel 3.6	Artikel 3.7
Artikel 3.7	Artikel 3.8
Artikel 3.8	Artikel 3.9
Artikel 3.9	Artikel 3.10
Artikel 4.1 första stycket	Artikel 4.1 första stycket
Artikel 4.1 andra stycket, inledningen	Artikel 4.1 andra stycket inledningen
Artikel 4.1 andra stycket första strecksatsen	Artikel 4.1 andra stycket a
Artikel 4.1 andra stycket andra strecksatsen	Artikel 4.1 andra stycket b
Artiklarna 4.2 och 4.3	Artiklarna 4.2 och 4.3
Artiklarna 5–8	Artiklarna 5–8
Artikel 9.1	Artikel 9.1
Artikel 9.2 inledningen	Artikel 9.2 första stycket inledningen
Artikel 9.2 a, b och c	Artikel 9.2 första stycket a, b och c
Artikel 9.2 d första meningen	Artikel 9.2 första stycket d
Artikel 9.2 d andra meningen	Artikel 9.2 andra stycket
Artikel 9.3–9.6	Artikel 9.3–9.6
Artikel 9a	Artikel 10
Artikel 9b	Artikel 11
Artikel 10	Artikel 12
Artikel 11	Artikel 13
Artikel 12	Artikel 14
Artikel 12a	Artikel 15
Artikel 12b	Artikel 16
Artikel 13	Artikel 17
Artikel 14	Artikel 18
Artikel 15	Artikel 19
Artikel 16 första stycket inledningen	Artikel 20 första stycket inledningen
Artikel 16 första stycket första strecksatsen	Artikel 20 första stycket a
Artikel 16 första stycket andra strecksatsen	Artikel 20 första stycket b
Artikel 16 andra och tredje styckena	Artikel 20 andra och tredje styckena
Artikel 17	Artikel 21
Artikel 18.1	Artikel 22.1
Artikel 18.1a	Artikel 22.2
Artikel 18.2	Artikel 22.3
Artikel 18.3	Artikel 22.4
Artikel 19	Artikel 23
Artikel 20	Artikel 24
Artikel 21.1	Artikel 25.1
Artikel 21.4	Artikel 25.2
Artikel 21.6	Artikel 25.3
Artikel 21a.1	Artikel 26.1
Artikel 21a.1a första stycket	Artikel 26.2 första stycket
Artikel 21a.1a andra stycket	–
Artikel 21a.1a tredje stycket	Artikel 26.2 andra stycket
Artikel 21a.2 första stycket inledningen	Artikel 26.3 första stycket inledningen
Artikel 21a.2 första stycket b	Artikel 26.3 första stycket a
Artikel 21a.2 första stycket c	Artikel 26.3 första stycket b
Artikel 21a.2 andra stycket	Artikel 26.3 andra stycket
Artikel 21a.3 första stycket Artikel 21a.3 andra stycket Artikel 21a.3 tredje stycket	Artikel 26.4 första stycket – Artikel 26.4 andra stycket
Artikel 21b	Artikel 27
Artikel 21c.1, 21c.2 och 21c.3	Artiklarna 28.1, 28.2 och 28.3
–	Artikel 28.4
Artikel 21c.4	Artikel 28.5
Artikel 21c.5	Artikel 28.6
Artikel 23	–
Artiklarna 25, 26 och 27	–
Artikel 29	–
Artikel 30 första styckdet	Artikel 29.1
Artikel 30 andra och tredje styckena	Artikel 29.2
Artikel 30a	Artikel 30
Artikel 30b	Artikel 31
Artikel 31. 1 och 2	–
Artikel 31. 3	Artikel 32
Artikel 32	–
–	Artikel 33
Artikel 33	Artikel 34
Artikel 34	Artikel 35
Bilaga I	Bilaga I
Bilaga II	Bilaga II
–	Bilaga III
–	Bilaga IV

_____________